Archive for the ‘För eftertanke’ Category

~ livet är en dans på rosor ~

10 kommentarer

IMG_1834.1 (3)

Man får bara räkna med att man ibland trampar på en och annan tagg som i kontrast till de sammetslena rosbladen skänker en intensiv smärta, men otrevligt som det kan vara så behöver det inte bara vara negativt.

Det kan vara nyttigt att ibland få en påminnelse om hur viktigt det är att se exakt var man sätter ner foten, och på vilken väg stegen leder en…

Skrivet av Henrik Olsson

februari 11th, 2015 at 5:55 e m

Publicerat i För eftertanke

Tagged with

Om inte för oss – så varför..?

11 kommentarer

06_06230 kopiera

Jag ställer mig i de troendes led, och kan inte låta bli att ifrågasätta den slump och olyckshändelse som vissa hävdar att vi kommit till igenom.

Från inget, och av inget, har vi tydligen fötts in i ett liv som saknar mening – med förmågor genom vilka det uppenbart ligger en tanke bakom. Läs mer »

Skrivet av Henrik Olsson

januari 20th, 2015 at 7:45 e m

Ur arkivet: amatörfotografen

11 kommentarer

175_7556.4

Mitt i allt det gråa så kan man ändå finna tröst i ett färgglatt fotoalbum på datorn.

Samtidigt minns man en svunnen tid då kameraväskan med alla objektiv fanns tillgänglig – för man visste ju inte när inspirationen infann sig, eller när det där perfekta ögonblicket uppenbarade sig. Läs mer »

Skrivet av Henrik Olsson

januari 12th, 2015 at 6:30 e m

I ett gammalt kassaskåp av trä…

9 kommentarer

10805655_923914884294087_4912652817724226523_n

Den har stått där på golvet så länge att jag slutat reflektera över vad den egentligen innehåller, den där dammsamlande möbeln.

Med en blandning mellan nyfikenhet och tvång öppnade jag idag den olåsta trälådan för att friska upp minnet över innehållet, och känslomässigt fördes jag med på en resa långt bakåt i tiden. Läs mer »

Skrivet av Henrik Olsson

januari 2nd, 2015 at 6:09 f m

I fjärran…

10 kommentarer

“Han försökte övervinna en oförlåtande dimma och gick förlorad däri

Dagen berövades sitt underbara ljus och natten sitt mystiska mörker

Hans raska steg blev meningslösa när vägens mål förblev dolt i dunkel

Vid tystnadens eko fattar han ensamhetens hand när han närmar sig tomhetens land

Övergiven av drömmar och framtid

Dömd att vandra genom livets ödemarker
Och endast hälsa närheten i fjärran”

Skrivet av Henrik Olsson

mars 2nd, 2012 at 9:00 f m

Publicerat i För eftertanke