När det oväntade händer är man oftast oförberedd. Efter att man njutit av några härliga dagar under ledigheten var det dags att avrunda dagen. En av de sista uppgifterna för dagen var att tvätta händerna.

Det var då man märkte att något var fel.

I stället för det iskalla vattnet som normalt sett kommer från kranen, så var det plötsligt mer ljummet. Medan vattnet spolade blev det varmare och varmare, vilket är högst ovanligt då man inte haft en varmvattenberedare sen 2014.

Det har hänt en gång tidigare för många år sedan, så man visste direkt att något var fel. Jag gick ner till den av spindlar överbefolkade källaren och märkte att det var blött på golvet, och att hydroforpumpen jobbade på. Det var uppenbart att det fanns en läcka, men varifrån kom vattnet?

Det skulle visa sig att kranen till den gamla diskbänken läckte. Tanken som slog mig då var att det bara var att skruva åt den lite hårdare. Jag vet inte om jag är oerhört stark, eller som kranen gett upp, men plötsligt stod jag där med vredet i handen.

Vattnet sprutade glatt ut, precis som om detta äntligen funnit en utväg ur sitt fängelse. För en stund kände jag mig som en frälsare, men fick snabbt bryta strömmen och stoppa flödet. Den gamla kranen, som passerat bäst-före-datum långt innan jag flyttat in, hade slutligen gett vika för tidens tand.

Problemet löstes!

Efter visst skruvande och fixande var i alla fall problemet löst, och vattnet flödar återigen. Dock kommer man under en tid att hålla ett extra vakande öga på sitt arbete, för att försäkra sig själv om att allt är gjort ordentligt.

Med tiden kommer man i alla fall att kunna slappna av, och inför nästa läcka kommer man förhoppningsvis att vara långt bättre förberedd!

Med detta sagt är det nu dags för mig att börja avrunda kvällen, om än något tidigt. Kroppen skriker efter att få sova ut ordentligt i natt, och man hoppas att detta kommer att fördriva det virus som försöker ockupera kroppen.

Vi på Hundgården önskar er alla en riktigt trevlig kväll!

Här hittar du oss på Facebook