Åsnan i brunnen…

6 kommentarer

En kort berättelse om hur man bäst hanterar motgångar (författare okänd).

“Det var en gång en gammal bonde som hade en åsna som han älskade. En dag hände en förfärlig olycka, åsnan ramlade ner i en djup brunn som var gammal, torr och 15 meter djup.

Bonden funderade både länge och väl på möjligheterna att få upp åsnan, men till slut insåg han att det inte skulle gå att rädda henne.

Han bestämde sej då för att begrava åsnan under jord, där den stod i brunnen, och förhoppningsvis skulle det bespara åsnan en del lidande. Bonden bad folk om hjälp och tillsammans började de kasta ner ett spadtag jord åt gången.

När åsnan kände den första jordhögen på ryggen blev hon förfärad. Först kom alla negativa tankar: Varför skulle alla de här hemska sakerna hända just henne. Först ramlar jag ner här i brunnen och ingen kommer för att hjälpa mej, sen försöker de gömma mig här genom att kasta jord på mej. Jag borde ha förstått att mitt liv skulle sluta på detta ömkansvärda sätt…

Medan åsnan stod där i brunnen och tyckte synd om sej själv, kom hon på en lysande ide:

Istället för att bara stå där och låta jorden begrava henne så skulle hon kämpa emot så länge hon orkade sina sista timmar. Varje gång hon kände jorden träffa ryggen skakade hon av sej den och klev uppåt, skakade av – klev uppåt, skakade av – klev uppåt.

Oavsett hur trött hon var fortsatte hon att skaka av sej och kliva uppåt. Hon tvingade sej själv att vägra ge upp hur trött hon än var, och många timmar senare kunde åsnan triumferande kliva över brunnskanten och ställa sej på säker mark.

Samma jord som skulle begrava henne räddade i stället hennes liv. Allt tack vare hennes sätt att hantera sina svårigheter.”

[In English]

“One day a farmer’s donkey fell down into a well.

The animal cried piteously for hours as the farmer tried to figure out what to do. Finally, he decided the animal was old, and the well needed to be covered up anyway; it just wasn’t worth it to retrieve the donkey.
 
He invited his neighbors to come over and help him. They each grabbed a shovel and began to shovel dirt into the well. At first, the donkey realized what was happening and cried horribly. Then, to everyone’s amazement he quieted down.
 
A few shovel loads later, the farmer finally looked down the well. He was astonished at what he saw. With each shovel of dirt that hit her back, the donkey was doing something amazing. She would shake it off and take a step up.
As the farmer and his neighbors continued to shovel dirt on top of the animal, she would shake it off and take a step up. Pretty soon, everyone was amazed as the donkey stepped up over the edge of the well and happily trotted off!

Life is going to shovel dirt on you – lots of dirt sometimes…

The trick to getting along well is to shake it off and take a step up. Each of our troubles is a stepping stone. We can get out of the deepest wells just by not stopping, never giving up!

So… shake it off and take a step up.”

Skrivet av Henrik Olsson

2017 12 16 || 12:42

6 svar to 'Åsnan i brunnen…'

Subscribe to comments with RSS

  1. Bra berättelse Man måste kunna vända det negativa till det positiva och se en lösning på sina problem..
    S…Vi fastnade alldeles för länge .
    Ha en bra dag!
    Kram!

    Yvonne

    2017 12 16 || 13:54

  2. Mycket tänkvärd berättelse…

    Marianne Cargus

    2017 12 16 || 16:28

  3. Ha! Vilken bra och tänkvärd historia!☺

    Kattis

    2017 12 16 || 19:01

  4. så himla bra historia 😀

    Pauline Hurtig

    2017 12 16 || 21:02

  5. Vilken bra berättelse! Den sa en hel del!

    JUNITJEJ

    2017 12 16 || 22:08

  6. bra och tänkvärd berättelse! 🙂

    linnea

    2017 12 17 || 09:14

Lämna en kommentar: