Man får försöka vara positiv, även om läget ibland är allt annat än positiv.

Den gångna helgen har minst sagt varit tuff. Dels på grund av mycket arbete, men också för att jag i söndags vaknade ca 08.30 med rejäla magsmärtor.

Det gick varken att gå, stå eller lika utan smärtor.

Man vill gärna övertala sig själv om att det går över med tiden. I detta fallet gjorde det inte det, och efter knappt 12 timmar så bad jag Godistanten skjutsa mig till Akuten.

Ganska snabbt fick jag komma in, och ett EKG togs för att utesluta att hjärtat krånglade. Jag var egentligen inte alls orolig för det, men var märkbart besvärad över att inte veta vad som var fel.

Efter prover och undersökningar så kunde de med största sannolikhet konstatera att gallblåsan var orsaken till problemet. Eller rättare sagt; mina matvanor.

Antar att kroppen börjar bli gammal…

Grus i maskineriet!

Detta innebär att samtliga projekt får pausas tills vidare. Hälsan får gå före allt annat. I möjligaste mån.

Jag var lite kluven till att åka till jobbet idag, men gjorde det i alla fall. Mest för att jag inte vill inleda min anställning med att vara sjukskriven. Speciellt inte eftersom jag påpekat att jag blir sjuk väldigt sällan…

Dock med tanken att jag alltid kan gå hem om det blir för tufft.

Jag klarade mig dock, men började få lite ont i magen igen under eftermiddagen. Efter jobbet hämtade jag ut mitt recept, och tänker ta en tablett om ett par timmar – bara för att inte störa sömnen.

Den sömn jag verkligen behöver få just nu.

Ca 16 timmars sömn under 3 dygn är inte tillräckligt. Under veckan som ligger framför mig så är det bara på lördag jag jobbar som ordningsvakt. Det ska faktiskt bli skönt att kunna ha en sund dygnsrytm.

I kväll siktar man på att vara i säng senast 20.30, i hopp om att kunna ta igen förlorad sömn. Man får försöka vara positiv, även om det blir en allt större utmaning ju mer sömn man går miste om! Två veckor återstår, och sen jobbar man återigen dagtid – och bara dagtid!

Här hittar du oss på Facebook och Instagram!