Om jag inte växer här…

Under en längre tid har vissa tankar blivit mer och mer påträngande. Detta har lett till att man kikat närmare på olika alternativ för att förändra tillvaron.

Trots detta kan jag inte riktigt finna den frid jag önskar.

Därför blir en tanke allt mer påträngande: kanske är det dags att flytta? Att börja om någon annanstans, med allt vad det innebär. På gott och ont.

Jag har under mitt liv flyttat många gånger. Jag minns inte exakt, men jag har generellt sätt inte bott speciellt länge på en och samma plats. Bortsett från på denna älskade plats.

I december är det 15 år sen jag flyttade hit, och jag hade hoppats på att kunna stanna här tills mina dagar är till ända. Uppenbarligen kommer det inte att bli så.

För om jag inte växer här, så behöver jag kanske flytta. Inom mig har orden “stå upp, dra ut” ekat mer än en gång, och frågan är hur länge jag kan ignorera dessa.

Jag är nöjd med vad jag åstadkommit hittills, men känner samtidigt att jag inte har så mycket kvar att ge, och allt tycks gå runt på någon sparlåga som tycks vara nära att slockna.

Jag känner mig smått rådvill i detta, men samtidigt är tanken på ett uppbrott ganska rogivande.

Vad händer med hundarna?

Ja, hundarna ska självklart vara kvar i min ägo, och så länge Turbo trampar på så blir det inget tal om en flytt. Han har bott här nästan hela sitt liv, och han ska få bo kvar tills att det är hans tur att gå över regnbågsbron.

Han behöver den frihet som denna plats har att erbjuda. För Wiljas del blir en flytt mindre påtaglig i den bemärkelsen.

När och hur man lämnar denna plats återstår att se, men av alla alternativ är detta det som känns mest rimligt.

Här hittar du oss på Facebook och Instagram!