Den här dagen bara försvann, och det känns inte riktigt som att man “fångat” den. Nu jobbade man visserligen igår, och unnade sig en rejäl sovmorgon.

Fast på ett sätt är det ljuvligt!

Det känns som att man återigen börjat sova bättre på nätterna. Wilja har blivit mer självständig och väcker inte längre husse i samma utsträckning som tidigare.

Det är onekligen en trend man inte får glömma att vara tacksam för.

Hon använder hundluckan allt oftare, även om hon naturligtvis uppskattar att ytterdörren står öppen under dagarna.

Dagen är dock inte helt bortkastad! Efter att man vaknat strax före lunchtid så cyklade man in till stan lite snabbt, och i kväll fick man även utföra husliga sysslor i form av diskande.

I samband med detta kom alla mina kaffemuggar fram, så nu kan man dricka kaffe som aldrig förr!

Efter att jag diskat så försvann både Turbo och Wilja, och efter en stund såg jag hur dessa två lekte som galningar på utomhus. Husses hjärta blev minst sagt varm av den synen.

Man skulle nästan kunna säga att Wilja är en liten kopia av Fjant – för de verkar leka på samma sätt.

Även om det känns som att dagen bara försvann, så behöver man sådana dagar också! I morgon får man förhoppningsvis mer gjort.

Efter frukostkaffet blir det en cykeltur in till stan, och efter den så blir det troligtvis gräsklippning och lite annat här hemma.

För ovanlighetens skull har jag inte tagit några bilder på vovvarna idag, så ni får hålla till godo med en bild från gårdagen!

Cykelkärra + hundbur = sant

Idag har jag kikat lite närmare på en ny cykelkärra som är stor nog för en rejälare hundbur. Min tillfälliga variant här hemma kommer ju att bli kortlivad då Wilja växer som ogräs!

Under gårdagens besök hos veterinären vägde hon 11.3 kg…

Jag blir dock något förvånad över hur dyra cykelkärror är, men bra saker kostar ju! Däremot ska jag vid sidan av försöka hitta något företag i Falkenberg som är villig att bygga en kärra med bur.

Utöver att den blir lättare kan man samtidigt påverka måtten utan problem.

Kärran ska ju helst inte vara för tung, samtidigt som hunden ska ha gott om plats. Det senare är viktigare än det första…

Jag minns min gamla cykelkärra med skräckblandad förtjusning, som tom vägde 40 kg.

Visst det var bra träning för benen att använda den, men ibland höll man nästan på att avlida i backarna här hemma.

Ok, så två schäfrar i den var kanske lite överdrivet, men vilka härliga tider det var!

I kärran sitter Debbie och Bagheera, och deras tripp till Ljungsjön för 11 år sedan. Med en kärra av motsvarande storlek kommer Wilja att kunna följa med dit utan några som helst problem!

Vad det blir för typ av kärra får framtiden helt enkelt utvisa…

« « « henrikolsson.eu – föreläsningar finns på facebook » » »

« « « Vad är downshifting för något? » » »