Det är det tunga artilleriet…

15 kommentarer

… som drar till sig alla ivriga blickar från barnen på området, och vrålet från motorn och ljudet som uppstår när skopan skrapar längs asfalten kan få alla barns ögon att gnistra förundrat.

Men nu var det inte jag som körde minigrävaren.

Nej. Jag hade för dagen blivit chef över en spade och en skottkärra, och mina försök att med spaden härma grävskopas ljud var naturligtvis dömt att misslyckas.

Barnen noterade min närvaro först när jag råkade komma emellan de och grävmaskinen, och med en skarp ordlös blick ombads jag omgående flytta på mig.

Ungjävlar!

Hela upplevelsen var naturligtvis obehaglig, men efter att jag lyckats få ett oskyldigt litet barn att börja gråta inne på ICA Kvantum kändes det faktiskt lite bättre…

15 svar to 'Det är det tunga artilleriet…'

Subscribe to comments with RSS

1. Godmorgon! Nääää .. det trpr jag inte på du ser så snäll ut! Kram!

   Yvonne

   2014 04 24 || 06:39
2. Haha…bra där att skrämma ungarna 😉
   Men jag har aldrig fattat vad som är så spännande med en grävare? Det finns ju vuxna män som är lika saliga om dom ser en som gräver upp en trottoar i stan t.ex 🙂

   Sv: JA, ajg tänkte det var något sådant, men det, inte helt vanliga, namnet på mailadressen är en kvinna härifrån??? jaja jag tyckte det var lite komiskt samtidigt som jag blev sur….

   marianne

   2014 04 24 || 07:01
3. haha usch då 😛

   sara

   2014 04 24 || 08:59
4. hahahaha – ja, dagens ungar är inte rädda av sig inte
   kramar

   ansepanse

   2014 04 24 || 11:34
5. Hahahhhaha 😀 “livet med eb spade” 😉

   Annelie Hedman

   2014 04 24 || 15:33

Lämna en kommentar: