Den där känslan…

12 kommentarer

Man samlar ihop lite stenar och lägger dem i en ring kring den blivande eldstaden innan man omsorgsfullt placerar gallret ovanpå för att kontrollera så att allt står stadigt.

Sen inleder man jakten efter ved: Småkvistar, bark och torrt gräs är eftertraktat.

En stilla bris passerar precis när  man ska tända elden, och tändstickan slocknar omgående. Man tar fram en ny och lyckas hålla den vid liv länge nog tills att gräset fattar eld och sprider sig till småkvistarna.

Det sprakar och röken följer snällt vindriktningen innan det hinner nå ögonen.

Man förbereder kvällens måltid i kastrullen och placerar den och kaffepannan bredvid varandra och låter lågorna omfamna dem, och det dröjer inte längre innan man hör ett blygsamt puttrande från kastrullen och man skyndar dit med skeden för att inget ska hinna brännas.

Doften som når näsan när man lyfter på locket får det att vattnas i munnen, och man tvingas lägga starka band på sig själv för att inte sluka maten innan den blivit varm nog.

Spishällar i all ära – men detta är något som måste upplevas!

Skrivet av Henrik Olsson

2013 03 07 || 17:15

facebook

12 svar to 'Den där känslan…'

Subscribe to comments with RSS

  1. Jag hoppas att vädret står sig och du får en bra helg med vovvsingarna!Vänligen
    Inger

    Inger Rozén

    2013 03 08 || 16:12

  2. Men hjälp va jag längtar efter värmen nu.
    Bra skrivet

    Camilla

    2013 03 08 || 17:33

Lämna en kommentar:

Anti-Spam Quiz: