Nästa kapitel har påbörjats, och detta kapitel blir bättre. Igår var sista dagen jag kunde jobbat som ordningsvakt, men uniformen har varit nerpackad sen slutet av september.

Därmed är en värdefull tid av mitt liv över permanent.

Som jag tidigare nämnt så har det varit en fantastisk tid i mitt liv, men någonstans kände jag att det var dags att gå vidare. Det var också något jag gjorde.

Jag har ju återgått till ett helt vanligt heltidsarbete, och trivs jättebra med det. Att bara jobba vardagar och slippa jobba kvällstid/helger är väldigt uppskattat. Men samtidigt saknar jag mina gamla kollegor och framförallt min sista arbetsplats som var Strandbaden.

Idag är man helt och hållet en vanlig privatperson, och det känns bra. Vilket öde som nu väntar min gamla uniform är i skrivande stund inte bestämt. Jag hade gärna försökt sälja den, men det är nog inte så lätt att sälja en välanvänd uniform.

Men det skadar inte att åtminstone försöka.

Eller skulle man kanske spara allt ett tag till? Som ett minne från en väldigt givande tid i ens liv? Ja, jag får nog fundera vidare kring detta!

Uniformen är kanske inte det viktigaste i allt, utan alla härliga minnen jag har från denna tiden. Alla möten med människor, alla samtal, och alla tillfällen där man fått känna att man faktiskt kunnat göra en positiv skillnad för någon annan.

Jobbet i sig har gett mig enormt mycket erfarenhet på många områden, och det är något jag alltid kommer att vårda på bästa sätt.

Wilja blev aldrig tjänstehund!

Ja, Wilja blev aldrig tjänstehund på riktigt, men hon tycks däremot ha axlat rollen som “låtsaspolis” här hemma på Hundgården. En uppgift hon onekligen tar på största allvar!

Men när den rollen inte axlas så är hon ett riktigt litet busfrö… Med glimten i ögat! Och med en räv bakom örat!

Vi på Hundgården önskar er alla en riktigt trevlig helg!

Här hittar du oss på Facebook