Idag fick fötterna bekänna färg på alla tänkbara sätt. Jag behövde ju hämta cykeln på Cykelmagneten, och valde att unna mig ett träningspass.

Möjligheten att ta bilen finns, men samtidigt skulle det innebära att en del av träningen uteblev.

Så, det fick bli en långpromenad in till stan. Den 10,58 km långa promenaden tog 1 timme och 39 minuter, vilket ändå var ganska bra.

Till en början följdes man av ett ytterst lättsamt duggregn, men det var inget man blev direkt blöt av.
Bara fuktig.

Vid min ankomst fick jag reda på att kedjebytet inte kostade något, då den nya kedjan måste varit defekt. Däremot fick jag en vänlig tillsägelse om att tvätta cykeln bättre och oftare.

Jo, om det ändå vore så enkelt. Den högtryckstvätt som Shell Arvidstorp har verkar för tillfället vara stängd, och möjligheten att göra det hemma är något begränsad.

Eller, rättare sagt, omöjlig…

Hur som haver: Cykeln är i alla fall hemma igen! Smutsig och välanvänd. Kanske borde man införskaffa en egen högtryckstvätt för enklare arbeten?

Att fötterna fick bekänna färg råder det inget större tvivel om, och jag kan nästan känna av visst skoskav efter dagens promenad.

Godis till vovvarna:

Efter att man kom hem från stan så gav jag vovvarna varit tuggben som belöning för att dessa skött sig väl under min frånvaro. Wilja har däremot lite svårt att sansa sig och försöker mer eller mindre svälja benet helt och hållet.

Så jag fick ta bort det och i stället erbjuda henne ett märgben. Något hon senare grävde ner mitt på gräsmattan med viss ansträngning.

Hon anade dock ugglor i mossen (eller mossan), och grävde snabbt upp det igen. Kanske för att hon hade på känn att husse såg var benet blev begravt, eller för att hon bara är paranoid…

Oavsett så fick även hon njuta av något extra gott denna dag, medan Turbo fick två smaskiga tuggben.