En efter en återvände till hemmets lugna vrå, och Bagheera återhämtade sig ovanligt snabbt efter striden med häxan Yolon, och alla inblandade kunde njuta av en rofylld kväll framför brasan.

Till och med Zlug var välkommen in i huset tillsammans med de andra.

I olika grupper sammanfattades allt och glädjen var stor över att de äntligen övervunnit den ondska som under årens lopp spridit sig som en löpeld genom byn.

Bagheera välkomnade Zlug att komma och bo där, men han svarade enkelt att behovet inte längre fanns då skogen nu blivit en trygg plats att leva i med sin familj.

Samtidigt beslutades att kontakten skulle hållas mellan dessa då den efterlängtade friden infunnit sig.

Husse, den gamle mannen och de övriga samtalade högljutt och skålade regelbundet över segern och återberättade ständigt händelseförloppet med nya vinklar… och deras smått överdrivna bedrifter.

I alla fall enligt Bagheera. Men det viktigaste var ändå att allt slutat lyckligt.

Fjant och Bagheera kunde nu få äta sig mätta, och släcka sin törst med det finaste vatten och “den grå vardagen” har aldrig varit så välkommen!

I horisonten gjorde sig solen redo att stiga upp och inleda en ny dag, och i det glada sorlet från huset uppfattades aldrig det ondskefulla skrattet vars eko försvann bland träden…

The End… or is it?

<< föregående del • första delen >>