Jag har inte försvunnit…
Jag har inte försvunnit, men är samtidigt medveten om att jag varit lite frånvarande den sista tiden.
Detta beror på flera anledningar. En anledning är naturligtvis mitt nya jobb. På många sätt försvinner dagarna, och den tid jag har efter jobbet räcker inte alltid till.
Lyckligtvis trivs jag fantastiskt bra på jobbet, och väljer därför att prioritera detta i första hand. Samtidigt vill jag inte helt släppa hemsidan, då denna har varit en viktig del i mitt liv.
Den har under senare år mer varit som en öppen dagbok, men jag hoppas att fokuset på hundarna och deras träning kommer att återfå sin forna glans. Samtidigt vet jag inte alls hur framtiden ser ut. Tidsmässigt vill jag inte tvångsmässigt känna ett behov av att skriva inlägg dagligen. Jag har få men trogna följare – sett till de som kommenterar.
Övriga väljer att läsa mer “anonymt”, och kommentarer får man till sig direkt. Inget av detta är att anse som fel, men jag ändå på något sätt den tid då man dagligen fick 20-40 kommentarer/inlägg. Det som är kvar av bloggvärlden återfinns i kölvattnet av andra alternativ. På ett sätt är det tråkigt, men jag vill ändå hoppas att mitt skrivande kan fortsätta.
Och även utvecklas vidare. Kanske kan man även i framtiden få se ett annat skrivande som är mer kreativt. Den drömmen har legat på is under många år, men samtidigt har jag inte släppt den.
Saker som försvinner…
Några saker försvinner dock, och en del är mitt förordnande som ordningsvakt. Det löper ut i april 2024, och idag har det gått över 2 månader sen jag sist hade på mig uniformen.
Självklart saknar jag Strandbaden och alla goa vänner jag fått där, men idag finns ingen längtan av att ta på sig uniformen igen. Jag har gjort mitt, och oavsett hur värdefull den tiden varit för mig så är jag säker på en sak:
Jag är färdig!
En annan sak som troligtvis också försvinner är mitt föreläsande – även om det knappt blivit några sådana tillfällen sen 2020. Dock vill jag ännu en tid fortsätta planera för att eventuellt utveckla detta vidare. Det går att hitta möjligheter om jag väljer att anpassa mig ytterligare efter rådande omständigheter.
Eller så hittar jag en annan vän i detta. Fortsättning följer!
Jag har inte försvunnit. Jag bara omgrupperar!
Var sak har sin tid! Men är det verkligen två månader sen sista vaktpasset? Jisses vad fort tiden försvinner!
Det är en hel del bloggar som försvunnit till FB och instagram, det tycker jag är trist, dels för att det inte går att följa på samma sätt eftersom flödet ofta flödar över och försvinner bland annat, dels så tycker jag att det inte blir riktigt samma personliga och vänskapliga kontakt.
Skulle du sluta skriva lämnar du ett tomrum här hos mej, så är det!
Marianne
2023 11 10 || 14:11