Första tramptaget efter ett uppehåll…
Första tramptaget efter ett uppehåll är alltid extra härligt. Under 6 dagar förblev cykeln stående, och inom mig började rastlösheten bli allt mer märkbar.
Idag kunde man dock äntligen trampa iväg mot mer centrala delar av Falkenberg, och samtidigt njuta av solens värmande strålar.
Vinden var förvisso något kylig, men vad gör det när man kan sitta på en cykel? Av allt att döma kommer man dessutom att kunna göra om allt även i morgon.
Utan sällskap från solen.
Det spelar dock mindre roll, så länge man kommer ut på en liten cykeltur. Om motivationen tillåter så kommer man även att unna sig en liten omväg in till stan, men huruvida det blir så återstår att se.
Oavsett så blir det en cykeltur i morgon. Som jag sagt tidigare så kommer jag inte att nå mitt mål med träningen denna månad, men det får gå ändå.
Under återstående dagar i mars ska jag ändå försöka att göra mitt bästa för att få ett bra resultat, även om man inte kommer att nå målet. Det skadar inte att göra sitt bästa oavsett situation. Det finns ju fler månader att kämpa på under detta år.
Första tramptaget efter ett uppehåll är alltid ett steg i rätt riktning.
Kvällspromenad…
Det återstår inte speciellt mycket tid på denna onsdag, men av någon anledning finns det mycket att göra. Framför allt så är det snart dags för en liten kvällspromenad med vovvarna.
Återigen blir det inte speciellt lång, men icke desto mindre så blir det en promenad. Vovvarna behöver röra på sig, och även husse kan behöva förbränna några ytterligare kalorier innan det är dags att gå och lägga sig. Sen kan man nog krypa ner under täcket och unna sig några timmars välbehövlig skönhetssömn.
Vi på Hundgården önskar er alla en riktigt god natt.