När tankarna går på djupet…
Ibland händer det att ens självrannsakan når riktigt djupt, och även om det kan en smärtsam upplevelse så är den ack så viktigt.
Vissa sår behöver ibland rivas upp för att de ska kunna läka ordentligt, och andra saker behöver erbjudas möjligheten komma upp till ytan för att kunna växa.
Ibland går livet så fort att man i rasande fart anser att något är avklarat utan att det egentligen är det, och det placeras felaktigt i något avlägset rum i hjärtat i väntan på att glömmas bort.
Omedvetet växer det sig starkare till den dag då det inte längre går att ignorera, och med enträgna rop kräver det att man agerar.
Det är mycket som hänt i mitt liv det senaste året, och speciellt de senaste sista sex månaderna.
Många tidigare beslut som visat sig direkt felaktiga har lett till att jag verkligen fått gå på djupet, och till viss del har det varit en spännande resa i mitt eget inre.
Men jag skulle ljuga om jag inte också berättade att den i det stora hela mestadels varit krävande, men icke desto mindre nyttig för mig själv och den fortsatta personliga utvecklingen.
För att tala i bildspråk så har bojor sprängts och hjulspår planats ut, men fortfarande återstår mycket arbete – och arbetsviljan finns där!
Livet är för kort för att inte försöka få ut det bästa tänkbara!
Mycket tänkvärt det du skriver.Ja…..Den svåraste resan man kan göra är den inre! Med ödmjukhet så läker man sig själv! Kram!
Yvonne
2016 03 02 || 08:32
Att rannsaka sej själv kan vara smärtsamt, som du säger och det är väl den främsta anledningen till att de flesta skjuter det ifrån sej?!
Att det oftast resulterar i en hel del jobb med sej själv är väl en annan anledning, kan jag tänka.
marianne
2016 03 02 || 09:00
Mkt kloka ord å tankar..
å livet är absolut för kort
för att slösas bort..
Kram på dig
sussi
2016 03 02 || 09:15
jag har jobbat mycket med mitt inre de senaste tre åren då jag kommit till insikt med vem jag är och vad jag klarar av för relationer, hur jag egentligen mår och På vilket sätt jag skall protestera när jag inte accepterar hur människor behandlar mig.Jag har alltså blivit ordentligt sviken av en person som jag trodde jag kunde lita på till 100%( skitsnack bakom ryggen och att han inte haft en relation bland annat) Jag är frisk nu och fungerar i de flesta sociala situationer de flesta reflekterar inte kring min neuropsykiatriska status tex. blir förvånade över om jag delger mina svårigheter jag haft och i bland har etc.
Elin Eurén
2016 03 02 || 09:50
precis, man får göra det bästa av allt när livet är så kort! 🙂
Jessy
2016 03 02 || 10:48
Mycket bra att ta tag i! ♡
trollet
2016 03 02 || 13:15
Den första meningen så bra och så sann!
Tack, skönt och fått så mkt gjort i huset 🙂
Days by Johanna
2016 03 02 || 13:31
Ibland gör man misstag och måste rannsaka sig själv och sina handlingar. Men som du säger, det är så vi utvecklas och lär oss nya saker. Det är jobbigt när mycket händer på samma gång eller inom kort tid som man kanske inte heller kan påverka. Jag hoppas att du mår okej! 🙂
Denise
2016 03 02 || 18:18
Nyttigt att gå till djupet med sitt inre jag ibland, för att komma framåt 🙂
Johanna Utterberg
2016 03 02 || 18:34
Man slutar aldrig att göra misstag och att lära sig utav dom.
JUNITJEJ
2016 03 02 || 21:11
Sant! Sakert som du sager!
Josefine
2016 03 03 || 22:25