Efter en promenad på drygt 46 km kom jag slutligen fram till Östersund och kunde äntligen pusta ut på en camping – och denna gång blev det tält! (Bilden är från ett annat tillfälle)

Jag har bollat lite fram och tillbaka med huruvida jag ska ta en vilodag i morgon eller senare i veckan, och vet fortfarande inte hur jag vill ha det i morgon! Lyckligtvis kan jag i alla fall se fram emot en påtvingad sovmorgon då vi i princip är inlåsta här till klockan 06.00 då grindarna öppnas igen!

Jag antar att jag först då kommer att få känna efter på allvar om det är dags för en hel vilodag, eller en halv. Kroppen hoppas nog på det första alternativet, medan jag hoppas på det andra!

Planeringen går vidare för kommande dagars promenad och nästa delmål för vandringen blir Mora som ligger knappt 300 km bort – ett mål jag räknar med att nå senast lördagen den 7 juli!

Strax efter Mora kommer jag att vika av från E45:an för att gå vidare på Riksväg 26, och jag hoppas att trafiken blir märkbart lugnare.

De senaste dagarna har varit väldigt intensiva rörande trafiksituationen, och att kombinera tung trafik med smala vägar är verkligen ingen höjdare om man själv är fotgängare!

En glad notering jag gjort är dock att jag tidigt i morse mötte de vägarbetare jag passerade under gårdagen, och det vinkades intensivt när dem passerade och uppmuntrande rop hördes från bilen! Jag önskar verkligen att tillfället gett oss möjlighet att stanna upp, för det verkade vara ett så härligt och glatt gäng!

… och när man passerar ett vägarbete sänker man självklart farten för arbetarnas skull!