In memoriam…
Igår var det 10 år sedan du plötsligt lämnade oss, och oavsett hur många år som går kommer jag aldrig att glömma den ödesdigra dag då allt plötsligt förändrades.
Enträget och förgäves kräver mina tårar dig tillbaka, samtidigt som jag kämpar om möjligheten att vrida tillbaka klockan.
Jag vill krama dig igen, och få dig och förstå hur älskad du var, och kanske få dig att göra andra val i livet.
Få dig att stanna kvar hos oss…
Beklagar verkligen å känner med dig i din sorg..
tiden läker inte alla sår men den ger oss en chans att kunna se tillbaka på alla härliga å ovärderliga stunder man hade tillsammans.. Så länge du minns så finns han med dig..
Kram
sussi
2011 07 25 || 18:57
Tänker på er!
Maria
2011 07 27 || 23:39