Hela världen låg för våra fötter…
Hela världen låg för våra fötter…
Med få år på nacken tycktes allt vara så enkelt. Det handlade om lek och bus. Brorsan trampade på så gott det gick ända tills en stol satte stopp för hans framfart… själv njöt jag bara av åkturen…
En bild med mer än 30 år på nacken får en att drömma tillbaka, minnas den enkla tiden när kraven egentligen enbart bestod i att somna på kommando…
Hela världen låg för våra fötter…
Hur söta vi än må ha varit då så växte vi upp och tog oss ut i en värld som förändrade våra liv. Den var hårdare än leken i barndomshemmet, och allt var inte riktigt lika enkelt längre.
Vi sågs inte längre som små och söta…
Saker man fick erfara formade ens sätt att tänka. Många gånger om. Livet satte sina spår i oss unga och smått oskyldiga killar. Många av de sår man fick läkte själv med tiden, men en del ville aldrig riktigt läka.
De dröjde kvar och kastade en mörk skugga över allt ljust…
Så var det för min älskade storebror. Vid en ringa ålder av 25 valde han frivilligt att lämna världen för att slippa lida. En värld som idag är mycket fattigare…
Här kan du läsa mer om Johan: Till minne av…
🙁 Beklgar så sorgen din bror lämnat efter sig. Jag älskar mina systrar mer än ord kan beskriva och kan bara tänka mig hur hemskt det måste vara att förlora en bror!!
Fint av dig hålla liv i hans minne genom att skriva om honom!
Sänder massa kramar och tankar
Linda
2010 09 10 || 20:15
Vilken härlig bild!
Beklagar eran sorg.
Elin
2010 09 10 || 20:28
Fint du skriver. Jag beklagar sorgen av din bror 🙁 Fint att du delar med dig av händelsen!
Trevlig helg 🙂
Anna
2010 09 10 || 20:28
Men åh 🙁
Grodan
2010 09 10 || 20:41
sv: njae… kanske inte!
tung text! tungt att mista nån så nära! beklagar sorgen återigen.
hoppas helgen blir bra.
Henke "Hoppelajnen" - Jasons pappa
2010 09 10 || 21:06
Tycker du om min blogg? Skulle du isåfall kunna göra mig en jättetjänst & rösta på mig som årets blogg här – “raderad”
det är bara att skriva in ditt namn, din hotmail, mitt bloggnamn & min adress (www.raderad) & trycka på rösta! 😀
Svar: Om du hade visat det minsta intresset för min blogg hade jag gärna lämnat en röst, men eftersom du tydligen hellre vill vinna någon obetydlig tävling så kan du inte räkna med mitt stöd.
moa
2010 09 10 || 21:15
Henkeponken kolla in: “raderad”
Svar: Poliser och deras hundar har ingen plats i min blogg.
G
2010 09 10 || 21:17
Vill inte säga “beklagar sorgen” så här långt efter över en bloggkommentar, det känns på något sätt billigt och “automatiserat”. Istället så tänker jag bara säga att det är en mycket olycklig sak som jag hoppas att inte många behöver uppleva.
Andreas Törnqvist
2010 09 10 || 21:37
Whatever
G
2010 09 10 || 21:37
Sv: Ok jag förstår, du har ett fint sätt att tänka 🙂
Anna
2010 09 10 || 21:47
Ja, jag tror att de flesta varit med om någon bekant eller nära som av egen hand blivit bragt om livet.
Själv så hade jag en klasskamrat som begick självmord i åttonde klass, samt min syster som försökte förra våren. Hon överlevde dock mot alla odds trots att läkarna trodde att det var kört redan när de tog in henne.
Hon ångrade sig efteråt och nu tror jag inte att hon lär försöka igen. Mår dåligt gör vi alla lite då och då, men jag kan inte tänka mig att göra en sådan sak.
Andreas Törnqvist
2010 09 10 || 22:03
Sv: Tack, det hoppas jag att jag aldrig behöver göra. Jag hoppas även att du inte har en dålig eller sorgsen kväll – livet fortsätter. 🙂
Andreas Törnqvist
2010 09 10 || 22:24
Jag vet inte vad jag ska säga riktigt än mer att jag beklagar det som har hänt,den tiden måste vart svin jobbig för dig och familjen.En av mina syskon har försökt ta sitt liv många gånger och nästan lyckas,men idag lever hon ett normalt liv tack och lov:) ha en bra helg
carolina
2010 09 10 || 22:47
Sv: Okej, är det i arbetslivet du träffat på bråkstakar? Vad jobbar du med? 😛
Ja, vissa personer kan man bara strunta i såvidare man inte är helt tokigt manipulativ person.
Tar mycket energi, men är bättre än att bli psykologiskt påfrestad om man har kort stubin.
Andreas Törnqvist
2010 09 10 || 23:21
Usch det var en sorglig historia 🙁 Inte bra när så unga människor redan är trötta på livet. Kanske inte är sån bra lösning på problemet, men för dom som gör det känns det nog så.
Är inte så lätt för dom som blir kvar och måste bära bördan av vad som hänt resten av livet.
Men hur sorgliga saker som än händer i sitt liv måste man tyvärr gå vidare. Det som hänt kan ju tyvärr aldrig bli ogjort utan man är tvungen att leva med det.
Hoppas att trotts din sorg att du kan vara glad ändå. Tror inte din bror vill du ska vara ledsen resten av ditt liv.
Ann-Margret & Vinja
2010 09 10 || 23:30
Minnen ska man vara rädd om och bevara i hjärtat.
/Susanne
Quila o Ronja
2010 09 10 || 23:40
sv : nej man gör ju inte det 😛
hahah det syns!
vad gör du ? 🙂
T H E R E S E
2010 09 10 || 23:49
Lugnt har det varit här med 🙂
Jag har känt mig halvkrasslig och inte orkat så mycket.
Hur blir lördagen?
Sov gott 😀
danten89
2010 09 11 || 00:49
…visst e de så när man e mindre…ganska bekymmerslöst å man levde verkligen i nuet…något som kan vara svårt i de vuxna livet där man både har tankarna bakåt å även riktade framåt i tiden…så e de för mig iaf…har lite svårt att släppa vissa bitar bakåt i tiden vilket oxxå betyder att jag håller mina gamla sår öppna….börjar bli bättre på de men de tar sin tid…hoppas du får en fortsatt trevlig helg å ta hand om er!!
Kicki
2010 09 11 || 08:00
Men lilla vännen, så hemskt när ens nära och kära beslutar sig för lämna detta jordeliv och sina kära. Min halvbrors syster valde också att lämna oss vid 18 års ålder pga. olycklig kärlek. Vet precis hur du känner och lider så med dig.
Beklagar er stora sorg. Kramar om i massor.
Marre
2010 09 11 || 08:12
Vet precis hur du känner det inför din bror. Längtan..saknaden. Min bror gick samma öde till mötes (vid 32 års ålder). Vi var som ler och långhalm genom uppväxtåren och den bästa vänner genom åren. Det var en stor förlust när han tog sitt liv. (undrar om jag någonsin kommer över det..)
Ha en fin helg. / K
Kicki
2010 09 11 || 08:40
ja men nu på måndag ska jag ta en välförtjänt vila 🙂 Fast och andra sidan så måste jag sätta ihop ett eget solo så kommer ändå dansa lite hehe
tove
2010 09 11 || 09:58
Förstår att han alltid kommer saknas dig. Har läst det du har skrivit om honom tidigare och förstår att det måste varit en hemsk tid. Det är konstigt hur ens liv kan ändra sig så snabbt. Jag känner med dig och hoppas att du när du tänker tillbaka på honom så är det med den glädjen ni delade. Inte bara sorgen han lämnade efter sig.
STOR kram från mig
/maria
maria
2010 09 11 || 12:26
sV. Hahah ja det är väl så, man kan drömma väldigt konstigt ibland:P
Michaila
2010 09 11 || 13:51
Jag beklagar sorgen. Det är nog svårare att vara barn idag fullt ut än vad det var förr i tiden, både när du och jag var små.
stefan
2010 09 11 || 14:16
sv: jag blev totalt hjärntvättad av Rose Red. Har drömt helt sjuka drömmar om det där jävla huset ^^
Grodan
2010 09 11 || 14:17
Så hemskt livet kan vända. Jag beklagar verkligen! Jag fårstår om något fattas dig.
Junitjej
2010 09 11 || 16:20
Vilken Fruktansvärd stor förlust det är för dej Henke,att mista sin bror på detta vis.
En stor tung sorg som du alltid kommer att bära med dej.
Blir den för svår har du ju alltid Emmelie att luta dej emot…!
Tänker på dej.
Hoppas de e bra med er annars?
Var å la ett sök å spår med Tito i dag har inte gjort det på jävligt länge.
Han tog söket KLOCKRENT!!
Spåret var det lite si så där med,det kom en löptik i vägen….!
Matte e såå stolt över sin lille “pöjk”, som nu sover i mattes säng med huvudet på kudden han e så söt.
Hälsa Emmelie.
kalmariten
2010 09 11 || 17:22
Vad sorligt, livet går inte alltid att förutsäga.
S.
2010 09 11 || 17:27
Okay. 🙂 Vad jobbar du med?
Andreas Törnqvist
2010 09 11 || 17:54
Beklagar att din bror inte finns med oss längre. Mycket tragiskt. Psykvården är usel, jag vet jag har famlat efter hjälp under många år där utan större framgång.
Hoppas din bror fann ro på “andra sidan”
Pippi
2010 09 11 || 17:57
Läste berättelsen om din bror, så fint du hade skrivit om honom.
Pippi
2010 09 11 || 18:07
Det låter ju nice 🙂
Gick snickrandet bra?
Nej smörgåstårta är INTE min kopp te..
Jag åt mera vanlig tårta om jag säger så 😉
danten89
2010 09 11 || 19:42
Oj, jag beklagar sorgen… Det är aldrig lätt, varken livet eller sorgen. Jag känner med dig.
Charlene
2010 09 11 || 22:42
Jag älskar den gamla bilden på dig och storebror. Det känns dock jobbigt att läsa orden och känna din gråt mellan raderna.
Tänk när man är liten och hur världen då är lätt, lätt som en plätt. Man har inga problem alls utan somnar som en stock och vaknar glad nästa dag.
En tanke till din bror igen! ♥
Wiilow [foto tankar känslor]
2010 09 12 || 00:05
Beklagar så din bror.
Livet är så hemskt ibland.
sitter just i denna stund med en barndoms vän jag inte träffat sen ja flytta från örebro när jag va 10… de e 14år sen… hon bor här t månda pga att hennes kille ligger i koma på ackis här i stan… han ville inte mer o proppa sig själv med piller=( Livet e så hemskt o en annan kan klaga över några bitmärken från jobbet … sånt här får en att tänka till en extra gång innan man klagar över livet.
linaa
2010 09 12 || 00:25
Läste och log med tårar i ögonen, log för att du så vackert talar om honom, din kära bror, för att du förstår honom och hans val och inte dömer honom, ler för allt ni fick och gråter för samma sak … du skriver så målande att det känns som man kan ta på sorgen, kärleken, smärtan och saknaden.
Beklagar er sorg och gläds åt de finna minnen ni har att förvalta i era hjärtan!
Mia
2010 09 12 || 11:19
Jag kan inte ens föreställa mig hemskt det måste vara för dig att fortsätta leva utan din bror.
Annika
2010 09 12 || 14:44
Det är något som jag tänkt mycket på den senaste tiden. Jag vägrar vara ett offer. Jag kan göra precis vad jag vill med livet, vissa saker får man jobba hårdare för än andra. Men allt går.
nadia
2010 09 15 || 11:07