Ros, rödaste ros...

… om allt blivit som man önskat…

Till sommaren är det 9 år sen du lämnade oss. Smärtan bleknar kanske med tiden, men tomheten tycks aldrig fyllas helt. Verkligheten kom ikapp mig när jag stod inne på blomsteraffären och väntade på mina blommor. På disken stod en hink med stenar, stenar som var prydda med text. Jag sökte tills jag hittade den perfekta. En vit sten med texten “Saknar dej.. ♥”. Det var nästan som att jag hade glömt av det.

Väl framme vid din grav puttade jag undan snön med mina skor och la ett fång med rödaste rosor på din plats. Bredvid dessa placerade jag stenen jag köpte. Ord som ristats i sten måste gälla så mycket mer än de som bara skrivits på papper…