Som bannern på hemsidan tydligt visar, så lever vi närmast i ett paradis med öppna landskap och omedelbar närhet till naturen – men känner mig tvungen att skriva om en liten baksida.

När jag flyttade hit i december 2008 så låg huset precis intill en vidsträckt betesmark för kor, och man kunde till morgonkaffet få betrakta dessa vackra varelser.

Den som äger marken kring min tomt har dock valt att göra vad han kan för att det ska vara så besvärligt som möjligt att bo här.

Utöver att han på ett systematiskt sätt stört och stressat mina hundar, underlåtit sig att underhålla utfartsvägen, blockerat vägar med stenkross, hindrat sophämtning och tömning av septiktank, stått mindre än 100 meter från mitt hus och skjutit med gevär för skojs skull (samtidigt som jag hade skotträdda hundar som kröp längs väggarna här hemma) mm.

Under flera års tid valde jag att ignorera hans smått störda beteende, men sen en tid har jag valt att sätta ner foten.

När jag flyttade hit fick jag information om honom som gjorde att jag började dokumentera allt han gör, samt allt jag gör med utfartsvägen mm – och det är något jag är tacksam för idag!

Plötsligt omvandlade han marken från betesmark till skogsbruk.

Detta var ett ärende som gick via Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och Falkenbergs kommun.

Jag informerades överhuvudtaget inte av hans planer, utan en dag 2014 såg man bara hur ett antal utomnordiska medborgare gick runt och planterade granplantor.

Jag ringde då till Falkenbergs kommun och frågade vad som var på gång, men dessa hänvisade mig till Länsstyrelsen, som i sin tur hänvisade mig till Falkenbergs kommun.

Under knappt två år gick man i tron att det var ok att göra så, men i början av 2016 började man återigen gräva i detta och fick senare kontakt med Skogsstyrelsen i Falkenberg.

Dessa hänvisade till ett “samråd” som gjordes, där markägaren lovat en skyddszon gentemot bland annat min tomt, dvs att ca 10 meter skulle lämnas fritt från plantering, alternativt att lövträd skulle planteras närmast tomtgränsen.

Markägaren accepterade rekommendationerna 2013, och beslöt sig senare för att plantera gran ända invid tomtgränsen – vilket gör att det kommer att sluta med en “vägg” som hindrar solen från att nå fram under morgonen och eftermiddagen.

Problemet med ett samråd är att det inte kan överklagas, medan ett beslut kan överklagas. Skogsstyrelsen i Falkenberg gör inte längre samråd utan bara beslut. Vilket inte hjälper oss idag.

Skyddszonen hade förvisso inte gjort någon större skillnad, men i och med att markägaren medvetet valt att plantera gran så nära ökar också risken för skador på mitt hus i händelse av storm eller skogsbrand.

Skogsstyrelsen har försökt nå honom, men markägaren har valt att ignorera deras försök.

Samtliga tre instanser (Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen och Falkenbergs kommun) håller med om att det är fel, men då inkompetens är ett krav för att få anställning där hänvisas man bara runt till olika personer.

Marken omställningen skett på är dessutom strandskyddad, och Naturskyddsföreningen har blivit informerad, men dessa verkar inte vara speciellt intresserade av att skydda naturens mångfald på något sätt.

Det verkar inte som att vi kommer speciellt mycket längre i detta ärendet för tillfället, utan har nu valt att ta kontakt med media ihop om att detta kommer att leda till en förändring och förbättring.

Om inte annat kanske våra “viktiga” instanser får skämmas.

Annars kan man alltid hoppas på att granbarkborren (som finns i närområdet) sköter detta på en naturlig väg.

Någon chans att vi ger upp föreligger inte, men man blir förvånad när myndigheter förstår att något är fel men samtidigt vägrar göra något.

Det finns viktigare saker man hellre hade lagt energi på, men samtidigt förväntar jag mig att man på landet samarbetar på ett annat sätt än man gör i stan.

En klen tröst i detta är att markägaren behandlar andra lika illa, vilket gjort honom till en mindre uppskattad individ i denna del av Falkenberg…