Ett stilla avsked…

9 kommentarer

Alla praktiska bestyr kring min pappas bortgång flöt på väldigt bra tack vare all hjälp man fick, och därför kunde man återvända hem redan under eftermiddagen.

Det kändes vemodigt att behöva plocka ihop alla hans saker, och bortsett från att hans möbler skänktes till demensboendet fick ett par kartonger följa med mig hem.

Där finns bland annat gamla prydnadssaker efter farmor, och några gamla fotoalbum mm som jag tänkte gå igenom när tid finns.

Vid lunchtid besökte vi Lyvikskapellet i Ludvika för att ta ett sista farväl av pappa, och jag måste säga att han såg väldigt stilig ut i den kostym personalen valt åt honom.

Någon begravningsgudstjänst kommer det inte att bli för allmänheten, utan denna enkla ceremoni fick sätta punkt för hans nästan 74 år långa liv.

Däremot kommer har jag för avsikt att låta hans historia bli hörd, då mycket i hans liv grundat sig på tragiska händelser, och jag anser att det är något som behöver berättas.

Men inte idag.

Nu har jag för avsikt att varva ner och försöka smälta alla intryck från dagen.

Skrivet av Henrik Olsson

2020 01 23 || 22:19

Publicerat i Baronen - In Real Life

9 svar to 'Ett stilla avsked…'

Subscribe to comments with RSS

  1. Ha en bra fredag!
    Kram!

    skåningen

    2020 01 24 || 08:44

  2. Åh underbart att du fick med dig fotoalbum det är ju så himla värdefullt!

    Louise

    2020 01 24 || 09:02

  3. Kan nästan tänka mig att det var lite jobbigt att plocka ihop alla saker, men det är starkt gjort! <3

    Emma Engström

    2020 01 24 || 18:24

  4. Vad skönt att det flöt på och att du fick hjälp 🙂

    Sarah

    2020 01 24 || 21:54

  5. Så fint att ni fick ett stilla och stämningsfullt avsked.
    Att plocka bland hans saker och foton ger många minnen, både fina och mindre fina.
    Kram

    Marianne

    2020 01 25 || 11:34

  6. Kram på dig!

    tess

    2020 01 25 || 15:06

  7. skönt att de gick bra, så tufft att städa bort 🙁

    Pauline

    2020 01 25 || 16:10

  8. Beklagar verkligen sorgen!

    Yasmine

    2020 01 25 || 22:17

  9. En faster till mig samt en farbror bodde båda i Ludvika och gick bort hastigt i fjol höst. Min pappa växte upp i Ludvika. När jag växte upp så åkte jag och mina föräldrar dit en vecka, det var trevligt att hälsa på släktingar.

    Annika

    2020 01 26 || 10:59

Lämna en kommentar: