106,41 km senare…
… är man hemma och kan glädjas åt att arbetsdagen gått bra, och att jag inte känt något i det knät som tidigare varit ett problem.
Uniformen fick utan några problem plats i cykelväskorna, men den extra tyngden var minst sagt märkbar under resans gång.
Målet nu är att försöka hitta ett ledigt skåp i omklädningsrummet så att man slipper släpa på utrustningen i onödan, och hittar jag ett hade det garanterat underlättat cyklandet!
I morgon blir det civila kläder, och man försöker nu efter bästa förmåga ladda sig själv inför ett nästan 15 timmar långt pass på HVB-hemmet.
Av den anledningen väljer jag också motvilligt bilen som transportmedel, men beslutet väcker ändå viss förståelse från omvärlden!
Med dessa ord önskar jag er alla en riktigt god natt!
Du får fixa ett skåp!
SV..Bra om du också håller koll på trafiken!:-)
Yvonne Bengtsson
2016 09 12 || 23:38
Dom är smarriga ,men inte så nyttiga!
Ha en bra dag!
Kram!
Yvonne Bengtsson
2016 09 13 || 07:01
Finns det inte skåp till all personal? Det kanske finns nå’t ledigt i tjejernas omklädningsrum…hihi
Är arbetstiden som väktare både dag, kväll och natt?
marianne
2016 09 13 || 08:09
Härligt där och hoppas du hittar ett skåp! 🙂
Johanna Utterberg
2016 09 13 || 11:28
det var inte lite kilometer det 🙂
Pauline
2016 09 13 || 16:04
Du tar väl hand om dig
så de inte blir för mycket.. <3
sussi
2016 09 13 || 16:54
Åh vad skönt att du inte känt av knäet!
Tilda Barkselius
2016 09 13 || 20:22