Jag har länge funderat på just begreppet “förebilder”, och blir mer och mer frustrerad när jag beskådar skillnaden mellan förr och nu.

Med risk för att låta väldigt gammal måste jag ändå lyfta det faktum att det var bättre förr.

De förebilder som jag växte upp med var i ungdomsåren MacGyver, en person som löste konflikter på ett finurligt och rättvist sätt utan att bruka våld vare sig verbalt eller fysiskt.

I ännu yngre år hade vi Bamse som noga påpekade: “Är man stark måste man också vara snäll!”

Man kan tycka att det var lätt för honom att säga med en burk dunderhonung i handen, men överlag är det ord att leva efter.

Styrka ska bara användas i ett gott syfte.

Naturligtvis får man inte heller glömma Robin Hood, som förvisso var en tjuv, men han stal samtidigt från de som blivit rika på att förtrycka fattiga – och gav också pengarna tillbaka till dess rättmätiga ägare.

Det finns många fina förebilder, men dessa tre får utgöra kärnan i inlägget.

Besvärande nog har dessa ikoners motton gått i graven och ersatts av raka motsatsen, och ersatts av förebilder(?) som idag vägrar göra rätt.

Att bryta mot lagen har blivit något beundransvärt i alltför mångas ögon, och i takt med att atmosfären i samhället blir hårdare falnar också hoppet om en ljusare framtid.

Jag har mycket att säga om kulturen kring gangsta’s, men väljer att nu bara kort kommentera det med: Usch!

Man vinner varken respekt mellan hot och våld.

Man kan skrämma människor så och kanske även tysta deras röster för en tid, men någon respekt kommer de aldrig att bjuda antagonisten på.

Men bortsett från fablernas och filmens underbara värld finns det fortfarande många förebilder att följa idag.

För egen del ser jag bland annat de pastorer som lett de församlingar jag varit medlem i genom åren, men även okända har blivit mina förebilder.

Den senaste träffade jag på idag inne i centrala Halmstad.

En bit bort på gågatan föll blicken på en äldre farbror med två kryckor som försökte knäppa regnkappan samtidigt som han höll balansen.

Innan jag kom fram gick en ung tjej fram till honom och frågade om han ville ha hjälp, och tacksamt tillät han henne att knäppa hans regnkappa.

Hon är en förebild, för hon såg ett behov hos en medmänniska och gjorde vad hon kunde för att sprida lite glädje omkring sig.

Även om de flesta som passerade var utom hörhåll för konversationen, så hörde jag den tydligt när jag passerade – och det fick mig att känna mer hopp för framtiden.

Det finns fortfarande gott i människor, även om många blivit vilseledda att ta en annan väg.

Alla kan vi gå vilse i livet, och alla kan vi hitta tillbaka till den rätta vägen.

Ta hand om varandra, och ett stort tack till dig, okända hjältinna! ♥