Det grundläggande målet med nattvandring är att skapa en trygg miljö för de ungdomar som exempelvis vistas på stan kvälls- och nattetid.

Under ett års tid (07/08) nattvandrade jag i stort sett varje helg i Falkenberg med omnejd tillsammans med flera andra nattvandrare – och det var utan tvekan en av det mest minnesvärda tider i mitt liv.

Det var visserligen ett ideellt arbete, men belöningen upplevdes alltid som större än innehållet i lönekuvertet:

Att få ungdomarnas förtroende och känna att man genom sin blotta närvaro tillförde trygghet i situationer som annars lätt kunnat gå fel. Samtal fördes om allt möjligt, och i vissa fall berättade en del ungdomar saker som de kanske aldrig berättat tidigare.

Vi erbjöd skjuts till de ungdomar som behövde det, tröstade de ledsna, skrattade med de glada, plåstrade om skoskav, skrubbsår och andra mindre blessyrer. Vi var aldrig ute efter att bli hjältar, vi ville bara vara medmänniskor och agera motpool till det grupptryck många ungdomar utsätts för idag.

Det kan aldrig finnas för många nyktra vuxna på stan, och mitt råd (framför allt riktat till de som har barn) är att lämna tv-soffan en fredag och bege sig ut på stan tillsammans med nattvandrarna.

Skulle det nu vara så att det inte finns nattvandrare där du bor är det enkelt att själv starta en egen grupp tillsammans med andra vuxna. Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något, och som samhällsmedborgare har vi alla ett ansvar att öka tryggheten för oss själva och andra.

Samhället kan aldrig bli tryggare än vi medborgare själva tillåter!

Det sägs ju att barnen är vår framtid, men vad kan vi förvänta oss för framtid om vi lämnar dem vind för våg..? Nattvandrare behövs av många skäl, och du behövs av lika många!

Tyvärr nattvandrar jag själv inte längre idag, men jag har däremot varit ute en del nattetid som lite av en förlängd gren av “grannsamverkan”. Jag kan dock inte dölja det faktum att jag saknar nattvandringen som sådan och kontakten med ungdomar, och jag hoppas kunna återuppta detta igen i framtiden.