Den Stora Vandringen från Kiruna till Ystad
Bagheera
Under flera månader har många följt planeringen inför det äventyr som vi planerat inför 2011 – en långpromenad från Kiruna till Ystad.
Planeringen har gått väldigt bra, och med erfarenheterna vi fick från vår cykelsemester från Kiruna till Ystad så var jag säker på vad vi behövde i materialväg för att kunna genomföra en sån här vandring.
Bland annat beställde jag en kärra som hundarna skulle dra. På den skulle all packning kunna lastas, och det skulle även finnas möjlighet för en hund att åka med vid behov av vila. Allt var planerat. En vecka innan buren levererades vägrade Bagheera stödja på sitt ben, och ett besök på Varbergs Djurklinik blev nödvändigt. Man hittade inga uppenbara skador vid undersökningen, utan smärtstillande skrevs ut och han råddes att vila, och jag fortsatte att planera.
I samband med mitt och Emmelies bröllop i augusti nästa år så började jag titta på alternativ. I stället för en 3 månader lång vandring började jag sakta ställa in siktet på en cykelsemester med alla mina hundar – som skulle ta ca 4-5 veckor (ingen brådska här). Dagarna skulle i stället varvas med åkturer i en monstruös kärra, samt promenader och cykelturer. Allt i lugn takt.
Bagheeras hälta blev inte bättre, så vi valde att röntga hans höft, knäleder och armbågar. Det visade att hans högra höftled var allt utom bra. Grovt talat: Värdelös.
Bagheera är ju den vovve som varit i min ägo sen dagen han föddes, och han har alltid varit aktiv med långa promenader, cykelturer och sånt som en pigg och glad vovve kan och vill syssla med. Aldrig har han visat att det skulle vara något problem. Aldrig. Varför allt förändrades över en natt kan varken jag (eller veterinären) svara på.
Bagheera och Pepzi
Men allt förändras nu. Precis allt. Det gör ont att behöva säga det, men det kommer inte att bli någon långpromenad från Kiruna till Ystad nu. Eller någon ny cykelsemester längs samma väg. jag vill inte genomföra det med två hundar – när jag har tre! Debbie, Bagheera och Eragon är ju mina små vovvar. Nikita har ju i stort sett flyttat in till morsan och hennes sambo, och eftersom allt fungerar så bra för dem tre så kan jag inte ha Nikita i träning.
Drömmen om att en dag gå från Kiruna till Ystad kommer dock att finnas kvar, och vem vet vad som sker om 5 år? Eller 10 år?
Det som kommer att hända nu är att Emmelie kommer att köra upp Bagheera till Viskadalens Djurklinik i nästa vecka. Hans rehabilitering kommer att påbörjas. Om allt går bra så kommer hans hälta att försvinna, och han kommer att få vara kvar här hemma som gårdshund och hans stora uppgift i livet blir att välkomna eventuella besökare med ett mörkt skall. Någon hårdare träning kommer det aldrig mer att bli för honom.
Hans höftledsproblem kommer dessvärre och innebära att hans liv förkortas markant, men jag ska göra allt jag kan för att erbjuda honom det bästa tänkbara. Det är bara att titta på Eragon så vet du vad jag pratar om!
Som sagt… Det viktiga e ju att lillkillen har det bra…
Sv: Jo… Detta e ju inte riktat mot mig egentligen men… Vi vet inte riktigt vad vissa kan ta sig för och eftersom det bara e jag som jobbar sålänge så är det bara mina tider som behöver ändras…
Linda
2010 05 21 || 15:09
haha visst e de de, fast jag e skittrött, kommer nog att somna riktigt tidigt ikväll : )
Jonnie
2010 05 21 || 15:34
Vllken Jävla otur du har jämt….!
Tycker skitsynd om dej.
Kram Från oss o Kalmar
emma
2010 05 21 || 16:26
…men så tråkigt, men du gör rätt i att ha honom som “gårdshund”…hans liv blir inte det samma med träning och så men det går ju att aktivera de med annat som simmning som inte e så påfrestande…håller mina tummar för att han kommer bli smärtfri och att han får många år med er ändå!!
Kicki
2010 05 21 || 17:03
Hela händelsen är polisanmäld men tyvärr så är det ju så att det nästan måste hända något allvarligt innan polisen gör något… Nu behöver det ju inte hända nåt men vi tar som sagt det säkra före det osäkra…
Linda
2010 05 21 || 18:21
fan va tråkigt att läsa… 🙁 stackare!
hoppas dock att resan blir av nån gång i framtiden, man måste ju ha mål.
sv: jepp det rullar på i full fart!
ha en bra helg och hälsa familjen!
Henke "Hoppelajnen"
2010 05 21 || 20:40
Vad trist att läsa att det inte blir av 🙁 Men du har kvar din dröm och livet är inte slut än som tur är! Håll kvar din dröm och gör verklighet av den när verkligheten fixar det!!
Hoppas du haft dig en skön fredag trots allt Kram
Linda
2010 05 21 || 21:24
Aw, men det var fint. Förstår dig faktiskt att du inte vill genomföra det med endast 2/3 av “flocken”. 🙂
Bögen från Dalarna
2010 05 21 || 22:11
Scrubs.. Nja, alldeles för oseriöst för min del när det kommer till sjukhusserier. Haha.
Och ja, drömma ska man aldrig sluta göra. Så det är bra. 🙂
Och jag tycker du lyckades bra med “hund-inlägget”. Jag gillar inte heller reklam och tackar nästan nej till allt på blogvertiser, haha.
Hoppas du får/har en trevlig kväll. 🙂
Bögen från Dalarna
2010 05 21 || 22:44
nu jobbar jag med både telefon undersökningar och servering… hehe kanske inte det bästa att hålla på med, men helt okej. Trvis rätt bra med att sitta och göra undersökningar…
guud vilket väder vi har!!1 har ni det lika varmt och soliigt!?
luffi
2010 05 22 || 16:07
det skulle jag inte ha något emot att göra… skyffla grus och bli riktigt brun på köpet!!
luffi
2010 05 22 || 16:55
Hoppas verkligen att allt går bra!
Spännande med vandringen… ska bli kul att följa!
Annika
2010 05 22 || 18:22
kanske inte av extrem värme, men värme!! =)
luffi
2010 05 22 || 19:03
haha ja mig oxså : )) men den rätte kommer väl nån gång : ) förhoppningsvis
Jonnie
2010 05 22 || 19:54
Smink är roliga grejer!
CELINE
2010 05 22 || 19:59
Vad trist och förstår att du skjuter på projektet. Klart att alla ska kunna vara med, annars får det vara. Hoppas att han svarar fint på rehabiliteringen ev smärtlindring (glukosaminer?)och kan må bra som gårdshund och lulla runt många år. Var det pålagringar, dålig skål, glappt eller annat (om du orkar tänka på´t)? Hoppas att han får vara smärtfri och att ni får njuta av honom lång tid ändå.
kram från mig
/maria
Maria
2010 05 22 || 20:21
haha ja det har du nog rätt i! 😛
Claudia
2010 05 22 || 21:10
Jo jag läste det och tror att du missuppfattade min kommentar!
Det jag menade var att det kommer att bli kul att följa resan NÄR den blir av. Med tanke på all planering som du har gjort och allt så är jag helt övertygadom att EN VACKER DAG så kommer ni att göra det och då kommer det vara jättekul att följa det… antar att bloggen är kvar då också 🙂
Annika
2010 05 23 || 13:41
usch vad hemskt hoppas han slipper ha ont i fortsättningen iaf..
Min hund trillade ner ifrån ett träd när han var 6 mån.och han visar då och då att han är stel i bakdelen.
Ulrika
2010 05 26 || 10:31