Feberfrossa och halsont är allt man lyckats åstadkomma denna helg. För att på något sätt underlätta situationen har man haft på sig offerkoftan och svept in sig i en filt av självömkan.

Kaminen har fått jobba hårt, men det har också gett resultat.

När man var ute med hundarna i morse var det drygt -10°, men tacksamt nog helt vindstilla. Just då kände jag bara att man hade lite ont i luftrören, men det gick ändå bra.

Temperaturen gjorde dock att man hoppade över cykelturen till stan. Tur var väl det, för vid lunchtid däckade man mer eller mindre på soffan, och blev liggandes ända fram tills läggdags.

Wilja har dock under hela tiden varit ovanligt mån om husse, och har hållit sig nära. Uppenbarligen har hon märkt att något inte stått rätt till, och har gjort vad hon kunnat för att hjälpa till.

Idag mår man förvisso bättre, men är sliten och har en gnutta huvudvärk. Kanske lyckas man åstadkomma något vettigt under helgen sista dag, men jag känner inget tvång.

Bortsett från att hämta mer ved i förrådet. Dessutom måste jag både dammsuga och tvätta, och försöka bringa lite ordning här hemma i röran.

Man hade förvisso andra planer för helgen än att ligga utslagen på soffan, men i allt detta får man ändå vara tacksam över en sak: Att man inte behövde sjukskriva sig från jobbet.

Nu har jag hela dagen på mig att krya på mig ordentligt, och förhoppningsvis blir det inget bakslag i natt.

Kylan håller i sig!

Det har varit minusgrader utomhus under en ovanligt lång tid, men det i sig är inget större problem. Om än det hindrar mig från att cykla till och från jobbet ett par dagar i veckan.

Idag är det i alla fall solsken och vindstilla, så allt känns betydligt mer trivsamt!

Snart behöver jag dock gå ut och hämta en massa ved så att jag klarar mig idag och i morgon. Jag får dock se till att klä mig ordentligt varmt då man fortfarande känner sig lite frusen efter den manliga förkylningen.

Vi på Hundgården önskar er alla en riktigt härligt första advent!

Här hittar du oss på Facebook och Instagram