Ja, det kräver kanske en någorlunda ingående förklaring…

Att elda med ved resulterar i en hel del fint skräp som tidigare oftast sopats ihop i huset och kastats i kaminen, men i vintras insåg jag värdet av detta “skräp”.

I stället började man sopa ihop det och lägga i en påse, för att senare använda det som strö på utedasset.

I samband med årets vedleverans så bestämde jag mig för att ta vara på så mycket av allt man kunde ta vara på, och resultatet blev inte helt oväntat glädjande.

Utöver en större mängd av stickor att använda för att tända med, lyckade jag också samla ihop ca 75 liter strö – vilket motsvarar 1,5 säckar köpt strö.

Nu är man inte direkt ute efter att spara pengar, men däremot fann man en större glädje i att använda så mycket som möjligt av det man faktiskt köpt.

Samtidigt blir följden av detta att man slipper köpa dyr mull de närmaste två månaderna.

Inför nästa års vedleverans kommer man dock att först täcka marken med markduk för att slippa få med grus och jord i min egen lilla “slutprodukt”.

Med andra ord lär man sig nya saker hela tiden…

De större bitarna i den grå backen kommer att torkas och sen användas för att enklast möjligt kunna tända kaminen till hösten (utan att använda papper, eller andra former av “tändare”).

Utöver den redan insamlade mängden strö, räknar jag med att få ihop minst lika mycket under den kommande vinterns eldande.

Något som absolut kan anses som positivt!

I allt detta arbete har man dock inte kunnat räkna med någon större hjälp från varken Turbo eller Rex, då dessa varit alldeles för upptagna med att leka…

Dock bör man tillägga att deras leklust triggat min arbetslust å det grövsta!

Få saker är lika underbara som att se vovvar leka, och speciellt se hur Turbo anpassar sin lek gentemot sin betydligt mindre motståndare.