Tillgången på märgben har dessvärre varit en bristvara hos våra lokala matbutiker, men idag såg jag till min glädje ett antal påsar i frysen på Willys i Falkenberg – och tre av dessa hamnade i min kundkorg.

Väl hemma möttes man som vanligt av två väldigt glada hundar, och ganska omgående blev glädjen om möjligt ännu större när dessa insåg att husse hade något riktigt gott i en av påsarna.

Så snart märgbenen delats ut så försvann vovvarna åt varsitt håll, och det enda man kunde höra var *tugg gnask gnak* från hall och vardagsrum.

Med kameran i högsta hugg försökte man föreviga detta, och då Fjant omgavs av ett perfekt ljus så gjorde man sig redo att ta kortet – bara för att inse att han han flytta sig innan kortet var taget.

Så jag försökte igen.

Och igen…

Kanske trodde han att jag var där för att ta tillbaka den ack så uppskattade gåvan, men så kan man ju bara inte göra mot sina små hjärtan! ♥

När jag till slut lyckats ta en någorlunda bra bild fick jag ge mig och låta honom smaska vidare som om han aldrig fått godis förr…