Det har nu blivit dags att publicera den andra händelserapporten, och i likhet med förra gången väljer jag att dela med mig av en händelse som också förekommer:

När ordningsvakten tar fel beslut!

Händelse:

Under ett arbetspass på stadsbiblioteket i Halmstad hör jag och min kollega tydligt att någon skriker titt som tätt, och vi vet ju att ett bibliotek ska kunna erbjuda en tyst och lugn miljö.

Med detta i åtanke försöker vi lokalisera varifrån ljudet kommer.

På nedre plan hittar vi en grupp ungdomar som tagit sin tillflykt från en ganska obarmhärtig väderlek, och då vi känner igen dessa sen tidigare inleder vi ett samtal.

Vi påpekar att miljön kräver att det ska vara tyst och lugnt med hänvisning till övriga besökare, och gruppen med ungdomar opponerar sig inte emot detta på något sätt.

Vår förmaning accepteras ovillkorligt, och vi rör oss vidare genom lokalerna när skriken återigen hörs eka i lokalerna, och vi går tillbaka mot gruppen med ungdomar för att återigen upprepa vad vi nyligen sagt.

Dessa hävdar då att de varit tysta, och även om vi är ganska säkra på att ungdomarna ligger bakom ljudet så upprepar vi tidigare förmaningar och går vidare.

En stund senare hörs skriket igen, och vi tar då beslutet att avvisa ungdomarna från det nedre planet vilket dessa accepterar utan problem och går upp en våning.

Naturligtvis hörs skriket återigen, och i samband med detta inser både jag och min kollega att ungdomarna inte haft något med saken att göra – och man får då ta på sig det viktiga ansvaret att också be om ursäkt.

Följden av detta blev att man fick gå fram till ungdomarna och be om ursäkt, något som i sin tur ledde till en stunds trevligt samtal om ditt och datt.

Bara för att man bär uniform betyder innebär inte att man slipper undan ansvar på något sätt, och personligen är jag övertygad om att om man visar lite ödmjukhet skapar det ett större förtroende för yrkesrollen i längden.

Samtidigt är inte yrket alltid så enkelt som i ovanstående fall, men i just detta fall var det uppenbart att vi som ordningsvakter oavsiktligt gjort fel,

Vi är alla trots allt bara människor oavsett om man bär uniform eller inte, och har man gjort fel måste man också göra vad man kan för rätta till misstaget.

Att det slutade väl berodde till största delen på att ungdomarna lyssnade på oss i stället för att argumentera emot, för annars hade dessa blivit avvisade från biblioteket – vilket troligtvis skapat en viss ångest när vi sen i efterhand insett att fel personer avvisats.

Lagstöd:

Enligt LOV 8§ (Lagen om ordningsvakter) ska en ordningsvakt “… i första hand söka rättelse genom upplysningar och uppmaningar”, och det råder inget tvivel om att just denna paragraf är min stora favorit. I den bästa av världar hade den lagen räckt, men tyvärr är inte verkligheten sådan.

Enligt PL 13§ (Polislagen) har ordningsvakter rätt att avvisa någon från en plats, dvs muntligen säga till någon att gå därifrån, och om det inte hjälper har vi rätt att fysiskt flytta en person, exempelvis genom att ta tag i och gå iväg med personen. Om personen ändå vägrar lyssna kan vi tillfälligt omhänderta personen och överlämna denne till polis.

Avslutning:

Syftet med dessa inlägg är att skapa en större inblick i ordningsvaktens arbete, och utöver att berätta om specifika händelser (stora som små) kommer jag också att gå igenom eventuella lagstöd.

Däremot utelämnas information som rör tid, datum och plats för att inte på något sätt röja identiteten på personen/personerna som det handlar om. I detta fall kändes det dock nödvändigt att nämna platsen för att tydliggöra i vilken miljö vi arbetade.

Jag tar gärna emot både frågor och synpunkter i fall jag uttryckt mig oklart på något sätt.