… utan att vara rädd!

Ungefär samtidigt som jag kom hem i natt drabbades jag av en rejäl feberfrossa, och min första tanke var att febern var på väg att skjuta i höjden – men tydligen hade jag bara 36.9.

Kaminen tändes raskt och lika så ljus i mängd, kaffet hälldes upp och uniformen åkte av ungefär samtidigt som myskläderna åkte på.

Nu sitter man här i soffan, inlindad i en filt, och tycker synd om sig själv…

Jag vet dock att det kan bli lite tjatigt att få se bilder på elden i kaminen titt som tätt, men för tillfället håller jag igen med kreativiteten för att inte utsätta min kropp för ytterligare påfrestningar.

God natt!