Man har ni inlett den 10:e dagen i detta, och allt går just nu oförskämt bra!

Vädret har visserligen inte varit toppen, men i går kunde jag ändå sitta ute under parasollet och höra regnet smattra medan jag grillade mina kryddiga korvar – allt medan vovvars munnar läckte som såll…

Hur som helst:

Efter maten var det dags att återvända in för att göra klart lite arbetsuppgifter på datorn innan man kunde tända några ljus, placera dessa på strategiska ställen och sen krypa upp i soffan med en god bok och ett anteckningsblock.

Dagens projekt blir att försöka göra klart redena i “hönshuset” så att jag snarast möjligt kan hämta hem hönorna och tuppen.

I fall du är nyfiken på vad det blir så kan jag meddela dig att det blir silkeshöns, och på Wikipedia kan man läsa följande:

Silkeshöns finns i flera olika färgvarianter. De kännetecknas förutom av sin speciella befjädring av att de har mörkblått skinn, vilket syns kring ansiktet och på hönsens ben och tår. De har också blått kött. Smaken på köttet är trots dess lite avvikande utseendet lik den på köttet från andra höns. Både tuppar och hönor har tofs på huvudet. Tuppen har en mer bakåtsvept och spretigare tofts än hönan, vars tofs är mer lik en mössa.

Det förekommer även en variant av silkeshöns som har skägg. En höna av stor ras väger 1-1,2 kilogram och en tupp väger 1,2-1,5 kilogram. Dvärgsilkeshönan väger omkring 500 gram och en tupp 600 gram. Äggen är ljusbruna och äggvikten är ungefär 35 gram för ägg från en höna av stor ras och 28 gram för ägg från en dvärgsilkeshöna.

Hönornas värpegenskaper är medelgoda och de ruvar ofta villigt fram kycklingarna och ser även ofta efter kycklingarna väl. Till sitt sätt är silkeshöns pigga och ofta ganska orädda av sig. De saknar flygförmåga och är lätta att hålla i hägn.