… men ack så kallt!

Den manliga förkylningen bibehåller sitt järngrepp, men man får väl ändå säga att det är lite mer hopp om livet idag än det var igår.

Förmiddagens lektion var något av en ansträngning att vara med på, men eftersom det var via Zoom kunde man utan problem närvara och delta i samtalen.

Eftermiddagen var först tänkt att fyllas av studier, men vid närmare eftertanke så kommer jag nog bara att ägna mig åt vila och återhämtning.

Vilket inte är en dum idé då jag under gårdagen märkte att det var svårt att läsa och ta till sig av materialet eftersom mitt vänstra öga har en tendens att rinna när jag är förkyld.

Till råga på att så varnas det för snöfall i natt och under onsdagen, och jag mitt dumma nöt har inte ens monterat på snöbladet än – och frågan är om jag har någon större lust att gå ut och krypa runt på den kalla backen just idag…

Men man får nog bita i det sura äpplet och bara göra det, för lusten att krypa runt på backen ökar inte ju blötare det blir…