I fredags valde Turbo att matvägra, vilket förvånade oss alla då han normalt sett hoppar jämfota varje gång maten görs i ordning, och tyvärr förbättrades inte hans tillstånd under helgen.

Så idag fick vi en akuttid hos Varbergs Djurklinik, men vid en närmare undersökning verkade det i alla fall inte vara tal om något allvarligt.

Men känslan hos mig är ändå den samma när man ser att något är fel, men står helt maktlös.

Bara att få se honom ledas ut ur rummet till röntgen var väldigt jobbigt, men efter en stund kom han tillbaka och nyheterna var goda.

Det var inte tal om förstoppning eller att han fått i sig något som fastnat, utan snarare verkade magen något irriterad så han nu vänta sig mild mat den närmaste framtiden.

Vid hemkomsten lyckade jag få i honom Pro-Kolin och ett par skedar av omsorgsfullt utvald mat, och nu är det bara att hålla tummarna under kommande dagar.

Man har inte sovit så bra de sista nätterna pga oron, men för tillfället känns allt hoppfullt så under kommande natt lär man nog kunna slappna av ordentligt.