Höglöpet utmanar oss alla här hemma på Hundgården, och min uppgift är minst sagt krävande. Man får hålla ständig uppsikt över hundarna, och dagtid är dessa åtskilda.

Jag började med detta i torsdags precis innan höglöpet började, vilket visade sig vara bra. Då hann Batman vänja sig lite vid att gå själv, och allt gick lugnt till.

När man skulle åka till jobbet idag så särade jag på dem återigen, men nu var det ett helt annat ljud i pipan. Pipande, gnällande, och små kvävda skrik från stackars Batman – som nu bara kunde beskåda henne på håll.

Att hon sen lägger sig längs med grinden är bara ett bevis på att hon känner sig redo att bilda familj. Något som absolut inte kommer att ske under mitt tak.

När man väl kommer hem så släpper man ihop båda, men då får man verkligen vara på sin vakt. Man måste se minst en hund hela tiden, annars finns risken att man få ser än fler i sommar.

Tacksamt nog så har Wilja hittills legat bredvid mig hela tiden på nätterna, men man vet inte riktigt hur intensivt det kan bli. Förhoppningsvis slipper jag sära på dem även nattetid… Blir det så lär man knappast få en blund i ögonen…

Det ska bli ganska avkopplande när han är kastrerad.

Äntligen en kort arbetsvecka!

Ja, påsken närmar sig och man kan äntligen se fram emot en liten kortare arbetsvecka, och därmed också en ack så välförtjänt långhelg. Hur den kommer att planeras beror nog lite på hur det lilla kärleksparet sköter sig.

Annars kan jag alltid tänka mig att bara försöka njuta efter bästa förmåga tillsammans med fästmö och bonusdöttrar. Kanske får man även njuta av lite solsken, även om prognosen just nu kanske inte riktigt verkar vilja erbjuda just detta…

Vi på Hundgården önskar er alla en trevlig kväll!