John Blund slutade tidigare i natt, och därmed fick man vara vaken från 02.30. Det var kanske inte önskvärt, men det är inte mycket man kan göra åt saken.

Samtidigt inser man följande: Hellre somna i tid och vakna tidigt, än somna för sent. Det i sig har varit en viktig tröst under arbetsdagen.

Nu hoppas man på att kunna

Man hann i alla fall få ihop knappt 6 timmars sömn, vilket fick duga. 7-8 timmar hade förvisso varit önskvärt, men kanske får man möjlighet att sova så länge i natt. Om inte är det bara att bita ihop och göra vad man alltid gör: längta efter helgen! Och inför just denna helg är man extra ivrig – och faktiskt också lite nervös.

Det kommer ju hit en hund på fredag som ska stanna över helgen på prov, och under tiden ska man själv försöka fatta ett beslut om han ska få bli Wiljas kaotiske kumpan. Detta känns faktiskt väldigt spännande, och jag tror att allt kan gå bra. Att Wilja har några år extra på nacken kan garanterat innebära att båda snabbt hittar sin rang.

Vi får helt enkelt se om ett par dagar! Men för allt i världen: håll tummarna nu så att Wilja får någon stackare att bossa runt med hela dagarna!

Oavsett så har man ändå möjligheten att värma sig med hjälp av en sprakande kamin… Lagom till att huset är uppvärmt är det dessutom dags att krypa till kojs.

2026 blev något trögstartat!

Man hade hoppats på att få ihop rätt antal steg varje dag, styrketränat och cyklat – men icke. Latmasken som vuxit sig stark under julledigheten förhindrade det mesta.

Men snart nog så är man tillbaka på banan igen. Året har bara börjat, och en något segare start betyder inte att man tappar fart i det långa loppet. Allt jag behöver göra är en mindre justering i vardagen!

Vi på Hundgården önskar er en trevlig kväll!