Nu är den borta, och för första gången på drygt 16 år så finns ingen ATV här hemma längre. Det känns faktiskt väldigt bra ändå, och nu håller man tummarna för mycket snö i vinter.

Den som är mest glad för detta är nog Wilja, för hon har aldrig riktigt gillat motorljudet från den.

Jag själv ser naturligtvis andra fördelar också (bortsett från att bli insnöad): Nu finns det äntligen plats i förrådet för bilen. Efter att man breddat ingången något, samt byggt ett extra tak utanför. Efter det så kommer man inte att behöva skrapa några rutor, eller borsta bort en massa snö.

Tänk så bra allt kommer att bli!

Exakt när detta mindre byggprojekt påbörjas är inte bestämt, men det blir inte idag, eller i morgon. Troligtvis inte heller i nästa vecka. Men någon gång i framtiden.

Jag känner ingen större panik över att få det färdigt idag, men det är ändå ganska lockande att få gjort det snart så att man slipper borsta snö och skrapa is från bilen.

Med allt detta finns här i alla fall mindre ägodelar på mina ägor. Således har man tagit sig ytterligare ett steg mot en efterlängtad frihet. Det har tidigare varit mycket prat om minimalism och downshifting under årens lopp. Man kanske aldrig når hela vägen, men man kan åtminstone frigöra sig själv mer och mer från onödigt ägande.

Kvällen blir lugn!

Fästmön och bonusdöttrarna var här tidigare, och de fick åka pulka och busa med Wilja.

Som det verkar just nu så har Wilja redan däckat, men jag får väcka henne och göra henne redo för kvällspromenaden. Med facit i hand så tror jag inte att någon av oss kommer att orka vara vaken speciellt mycket längre. Vi är båda trötta och nöjda.

Vi på Hundgården önskar er alla en trevlig kväll!