Wilja är fortfarande halt – men vid gott mod!

Man märker dock förbättringar, och det är något man naturligtvis är tacksam för. Hennes vila är dock långt från över, och man ska inte förvänta sig att det blir någon mer långpromenad denna vecka.

Hade det varit en själv som varit halt och lytt så hade det varit en helt annan sak. Då hade promenaderna blivit av, om än kanske inte i samma mängd eller hastighet.

Men, nu är man ju själv nere för räkning på grund av något virus, och då gör vi så lite som möjligt. Wilja fick dock utföra lite nosarbete när hon tidigare sökte efter prydligt skurna bitar av köttbullar på gräsmattan. Det är något som får räcka för stunden.

”Vila och återhämtning” står på schemat för oss båda!

Även om det säkert är ganska frustrerande för Wilja att bara ligga still. Men det är ju också bra att kunna. Denna neurotiska lilla varelse som aldrig annars låter husse gå till köket själv, ligger nu kvar fint i antingen soffan eller sängen.

Det känns ovanligt att kunna röra sig i huset utan att hon följer efter… Men man får nog passa på att njuta av dessa stunder, för så snart hon är helt bra lär hon nog fortsätta följa mig överallt igen.

För egen del:

Dagen har inte varit särskilt aktiv, men det är föga förvånande. Man vaknade till vid 2-tiden i natt, och sen var det tydligen helt omöjligt att somna om. Situationen för min del har inte förbättrats sen gårdagen, så man fortsätter att vara stilla även denna dag.

Man hoppas dock att man märker en tydlig förbättring under morgondagen för egen del. Det var inte riktigt så här man tänkt sig att veckan skulle bli.

Vi på Hundgården önskar er alla en riktigt trevlig kväll!