Wilja har blivit halt, men det förvånar ingen med tanke på hur hon far fram. Det var under gårdagen man anade en lättare hälta, men inget oroväckande.

I morse under morgonpromenaden gick allt utan problem, ända tills kommit drygt halvvägs. Då blev det något mer tydligt av någon anledning. Trots att jag kollat flera gånger kan jag inte se att hon skadat sig.

Väl hemma från jobbet så var hon väldigt ivrig, och då var det svårt att kolla närmare. Nu verkar hon i alla fall vara väldigt trött, så jag ska kolla över allt så försiktigt det bara går. Samtidigt är man lite förvånad över att hon inte skadar sig oftare, med tanke på att hon är ett litet yrväder.

Oavsett är det nu beordrad vila för hennes del, vilket på något sätt passar väldigt bra, för husse själv är inte heller helt pigg. Så vi kan hålla varandra sällskap.

Jag hittar inget ställe hon markerar på, även om hon inte är superförtjust i att man rör vi tassarna. Allt man kan göra just nu är att hoppas att det är bättre i morgon, eller att man åtminstone kan se en förbättring. Om inte får man ringa veterinären och se vad dessa kan ha att säga om saken.

I morgon blir det i alla fall en kort promenad med Wilja, och sen får man bjuda henne på en massa extra gott när man åker till jobbet. Kanske kan det vara en tröst för en halt vovve.

 Vi siktar på en tidig kväll!

Ja, det har man sagt mer än en gång, men så lär det med all sannolikhet bli i kväll. Jag känner mig trött på mer än ett sätt, och då är det väl lika bra att bara säga god natt?

Wilja lär garanterat inte protestera mot detta beslut…

Jag ska hålla tummarna extra hårt att hon blir bra i benet snabbt!

Vi på Hundgården önskar er en god start på veckan!