Wilja är en atlet…

Wilja är en atlet – speciellt när någon kastar bollar hit och dit. Idag tog man med sig henne och begav sig hem till fästmön och bonusdöttrar för lite god mat och vovvebus.
Vi kunde även klämma in ett par promenader, så när vi väl åkte hem var Wilja mer än nöjd.

Vanligtvis brukar dem komma hem till mig, men detta är något vi gör för Wiljas skull. Hon har tyvärr inte fått tillräckligt med miljöträning som valp, vilket är mitt fel. Det är kanske lite sent att börja mer regelbundet när hon är 3 år gammal, men samtidigt behövs det.
Hon är ju uppväxt på landet, och även om det inte är något fel i det så behöver hon även klara av fler miljöer och människor.
Vilket hon tydligen gör ganska bra, även om jag skulle önska se lite mindre av hennes ragg i vissa situationer. Samtidigt så förstår jag henne helt och fullt; även jag hade visat ragg i närheten av vissa människor.
Om jag kunnat…

Nu är vi i alla fall hemma igen, och yrvädret får återhämta sig och smälta alla intryck från dagens utflykt. På avstånd kan man höra åskan, och jag hoppas lite på ett rejält skyfall så att man inte behöver ha dåligt samvete över att man inte vill klippa gräsmattan idag.
Idag tog man sovmorgon!
Eller sovmorgon är kanske inte rätt ord när man ändå gick upp innan 07.00, men man fick ändå sova ut.
I onsdags kände man sig ganska risig, och i torsdags vaknade man upp än mer sliten. Trots detta tog man cykeln till jobbet, men efter lunch så ansåg jag det vara bäst att bara åka hem. Och jag höll mig hemma under hela fredagen.
Vad det var för typ av virus i kroppen vet jag inte, men jag verkade aldrig ha feber. Idag känner man sig ganska återställd, men trots detta valde jag att inte bege mig ut på en cykeltur. Kanske blir det en i morgon. Eller kanske inte.
Trots att jag varit väldigt nära att slå ett rekord rörande träningen, så kändes det som att återhämtning och vila var långt viktigare än något annat. Kanske blir nästa månad den månad man slår det rekordet…
Att slå ett rekord är alltid bra – men det är inte det viktigaste i allt!
Vi på Hundgården önskar er alla en riktigt trevlig helg!















Lite nyfiken nu, hur gör Wilja vid möten med okända människor hemma? Möten i främmande miljö? Vad har du för halsband? Jag är nyfiken på schäfern i Harry så det är därför jag frågar.
Man kan ju ta ut sej och kroppen bestämmer att det är dags för vila, det har jag själv känt av vid flera tillfällen.
Ha en fin söndag!
Marianne
2025 08 31 || 11:41
så härliga bilder 😀
Pauline
2025 08 31 || 19:23