Jag har halkat efter med träningen, men idag kunde man äntligen komma igång igen. Klockan ringde vid 06.00, och då var det dags för oss att traska iväg på en promenad.

Ca 4 km fick vi ihop, och även om det inte var speciellt långt – så räckte det. Man kände ingen större matthet i kroppen efter veckans förkylning, och lyckades hålla tempot ganska bra.

Tanken var att strax efteråt cykla in till stan, men regnet gjorde att jag först valde att avstå. Efter ett par timmar blev det dock uppehåll, och jag tog chansen att göra just det jag verkligen ville! Man kände då att även det var lite tyngre än vanligt, men det gick i alla fall bra och jag fick äntligen min cykeltur.

Och jag slapp dessutom undan regnet helt och hållet, men därmed inte sagt att man var snustorr när man kom hem.

Så långt verkade allt mer än bra, men ungefär en timme efter att jag kommit hem började man frysa igen. Med facit i hand skulle man kanske låtit bli att cykla idag, men det är lätt att vara efterklok. Detta med att tvinga sin kropp till lydnad funkar inte alltid…

Samtidigt är man kanske inte så där superförvånad över att det blev så här.

Guldkanter i allt elände!

Trots att jag har halkat efter med träningen denna månad, så är jag ändå nöjd med resultatet man fått hittills. Att ett virus sabbat nästan en hel vecka är sånt som kan hända.

Med detta hoppas man naturligtvis på att juli månad kommer att bli än bättre på alla sätt och vis. Man kommer garanterat att hinna med och träna betydligt mer under sin semester – samtidigt som man också hinner med att göra nytta här hemma.

Soffläge även denna kväll!

Vi tog en liten tripp till stan för att Wilja skulle få träffa tjejerna, och efter en promenad så åkte vi hem igen. Nu känner man sig nöjd med dagen och är mer än redo att krypa ner under täcket på soffan. Således blir det Netflix ännu en kväll på sofflocket.

Vi på Hundgården önskar er alla en riktigt trevlig kväll!

Här hittar du oss på Facebook