Gårdagen tillbringades på sofflocket, i alla fall mestadels. När man vaknade i morse kände man sig något mer utvilad inledningsvis, trots få timmars sömn.

Under förmiddagen körde man in till stan för att handla, men väl hemma så var energin borta igen.

Man la sig för att vila ytterligare några timmar innan man började störa sig på oredan. Man behövde nyttja snabeldrakens tjänster, och eftersom Wilja löper fick man även torka golvet.

Denna enkla uppgift gjorde att svetten började rinna. Ack så skör man blir vid en manlig förkylning. För stunden i alla fall ens hem rent och väldoftande, trots att man är väl medveten om att den känslan är snabbt övergående.

Livet som hundägare är inte en dans på rosor…

Vanligtvis så brukar man ha mer tur. Allt brukar vara mer lindrigt, eller så klarar man sig undan helt och hållet. Inte denna gång, tydligen. Nu har det slagit till med full kraft.

Wilja uppskattar säkert att husse är hemma, men undrar nog samtidigt varför vi inte går ut och går så där långa och avkopplande promenader som vanligt. Med lite tur kan vi börja med dessa lite lätt om ett par dagar.

För stunden är det tydligen bara vila som gäller. Det är en konstig känsla av att vara rastlös, men samtidigt inte ha någon som helst energi att göra något åt saken. ”Dränerad” är ett ord som beskriver situationen hyfsat bra.

Kvällen blir fortsatt lugn!

Ja, några övriga åtaganden kommer det inte att bli för min del. Sofflocket kallar, och det är där jag kommer att tillbringa resten av kvällen. Man börjar förvisso tröttna lite på att kolla på film, men man får ändå försöka fördriva tiden på bästa sätt.

För stunden skiner solen, så man får passa på att vädra ut här hemma så gott det går. Eftersom jag antingen fryser eller svettas så svänger det snabbt här hemma.

Vi på Hundgården önskar er alla en riktigt härlig onsdag!

Här hittar du oss på Facebook