Wilja träffar nya vänner överallt, även mitt i skogen!

För Wiljas del är ju hundmöten ganska ovanliga med tanke på tiderna vi är ute och går. Idag var det i alla fall dags för ett planerat sådant, och det hela slutade mycket bra.

Inledningsvis visste hon inte alls vad hon skulle tro, men efter att man några gånger tagit ett steg framåt och två bakåt kände hon sig trygg.

Hon skulle få lära sig att främlingar bara är vänner man inte lärt känna…

För Wiljas del blir det perfekt med en lekkompis närmare sin egen ålder. Turbo må tycka att det är trevligt att busa runt här hemma, men han blir trött snabbare nu.

När hon var liten valp gick det lättare då han åtminstone var snabbare än henne. Nu är hon lika snabb, om inte snabbare, och betydligt mer laddad än någon vovve jag haft tidigare.

Det kommer naturligtvis att kräva en hel del ändringar i vissa rutiner här hemma. Hon börjar bli stor nog nu för en ganska rejäl upptrappning på flera områden.

I detta inkluderas inte att bita sönder husses skor…

Under årens lopp har man haft många hundar, men man kan med största sannolikhet säga att hon redan nu sticker ut något. Naturligtvis på ett positivt sätt.

Det går inte att blunda för det faktum att det finns en enormt stor motor under den mjuka och glansiga pälsen hon bär så stolt. En sådan motor måste få komma till användning!

Något Wilja funderar på…

… sen när är det fel att njuta av en god bok på kvällskvisten..?

Egentligen är det inte fel, men i detta fall skulle det vara mer fördelaktigt om hon tog sig an en sådan uppgift likt Debbie.

Med stil!

Ja, så här såg det i alla fall ut här hemma 2010…

Wilja träffar nya vänner överallt, så vem vet om hon inte också kan göra det via en bokklubb? Samtidigt hoppas man inte att hon slutar som en bokmal, utan att hon faktiskt en dag kan tituleras som tjänstehund.