|| mannen som kan prata om hundar ||

Det är dags att börja svettas...

Efter en djupare diskussion igår kväll så bestämde vi oss för att börja träna igen. Den sista tiden i ens liv kan man inte direkt märka med ett grönt nyckelhål, och det är också något man känner.

Jag har blivit viss om att man inte blir yngre, och att komma igång med träningen blir knappast lättare ju längre man väntar.

Jag har ju provat att vila mig i form, men resultatet är inte att magrutorna blivit större. Snarare har de försvunnit helt. Men det som ligger dolt under ytan ska komma fram igen.

Visserligen cyklar jag till och från jobbet, men det skadar inte att trappa upp träningen lite – och dessutom blir det kanske lättare om vi triggar varandra?

Håll gärna tummarna för oss!

På vårt träningsschema finns följande aktiviteter:

• löpning
• styrketräning
• längre och fler promenader med hundarna

Det går fortare med skopa, än med spade...

Idag grävde vi ut för poolen. Storleken på poolen blev (förvånansvärt nog) mindre än min tidigare planering. Gropen är idag ca 7*3 meter, och ca 1,2 meter djup, så när allt är gjutet så kanske vi kan skryta med en pool som är 6,2*2,2 meter…

Att blir det lite enklare att gjuta om vi bara har 4 hörn i stället för 6.

Tyvärr är det inte det enklaste att se  måtten på bilderna, men ni får helt enkelt lita på mig – man kommer att kunna plaska sig lycklig här!

Den stora orsaken till varför jag valde att förminska poolen är helt enkelt för att det inte är helt enkelt att värma upp 25 m³ vatten. Ca 16 m³ är aningen lättare.

En extra infart/utfart är väl aldrig fel??

Det finns de som menar att vi kommer bli färdiga med poolen redan i år, och därför kommer vi att kunna inviga den redan i höst… jag väljer dock att hålla fast vid vad jag sagt tidigare: poolen invigs till våren.

Nu hoppas jag mest på att sommaren kommer så att vi kan komma igång med vovvarnas simträning i Ljungsjön… men från och med nästa år kommer jag alltså att ha ett eget litet rehabiliteringscenter till mina vovvar här hemma på gården.

Jag ser fram emot att få se projektet färdigställas!

Ett gammalt projekt som färdigställdes helt idag var den ”nya” infarten som vi planerat, så nu kommer man att slippas krånga varje gång man kommer hem med ett släp…

I vanlig ordning är vi mycket tacksamma för all hjälp vi fått med det lite tyngre arbetet. Allt går tydligen inte att fixa med spade…

Eragon och trossen...

… stod på schemat denna dag!

Emmelie ställde upp med att låta Debbie och Bagheera ta sin plats på stötvågsplattformen när hon kom hem från jobbet. När jag själv anlände (aningen svettig efter den hurtiga cykelturen) så fångade jag in Eragon inför en liten cykeltur. Han verkade väldigt pigg idag, så jag utgår från att han uppskattade den lite hårdare träningen.

Väl hemma från detta så var det hans tur att ställa sig på plattformen. Han la sig ner ganska omgående. Jag ställde honom upp. Han la sig ner. Jag ställde honom upp… och så höll vi på tills minuterna gått.

Härligt med envisa vovvar…

Debbie - Eragon - Bagheera

Över det stora hela har vovvarnas träning uteblivit den senaste tiden pga Bagheeras höft, samt pga andra orsaker. Nu kan man äntligen se att saker och ting har börjat komma igång igen – och det är glädjande nyheter!

Efter att man blivit klar med Eragon var det bara att bege sig ut på tomten och busa runt lite med vovvarna (och njuta av uppehållet)… och när man busar med vovvarna så fotograferar man självklart också!

Det bjöds på viftande svansar, och glada skutt. Stämningen var på topp när de lurviga fick möjlighet att busa med husse!

Ja, sådan är vardagen här hemma på godset…

Med pinnar kommer man långt...

Denna dagen blev lyckad på många sätt – det hela började med en tripp ner till Ljungsjön tillsammans med Emmelie, Bagheera och Pepzi.

(Yatzy och Challe fick stanna hemma och vakta huset tillsammans med Debbie och Eragon…)

Bagheera var i början ganska tveksam till simmandet, men efter en liten stund så gick det hela mycket bättre: och jag behövde inte själv hämta pinnen som jag kastade iväg åt Bagheera…

Utöver simningen blev det även lite promenader i vattnet – något som också är väldigt bra för vovven!

Det är inte bara spännande - det är blött också!!

För Pepzi’s del blev badpremiären något annorlunda: Det var inte bara årets första dopp – utan livets första dopp!

Iförd flytväst höll hon sig längs strandkanten där djupet sällan översteg 15 cm…

Dagen i övrigt innehöll även en promenadkurs för Eragon och Yatzy som gick väldigt bra, men tyvärr har de fortfarande inte blivit riktiga vänner.

Men framsteg görs!

… och vad vore väl en söndag utan ett besök från herr och fru Svärförälder (med flera)… Vi tittade bland annat på hur poolen ska byggas, och det ser ut som att gropen kommer grävas färdigt fortare än man kan ana – men den kommer nog inte att öppna snabbare för det. Här skyndar vi långsamt!!

Poolen kommer att bestå av en del som är ungefär 6*2 meter samt en del som är 2,5*2,5. Djupet kommer att ligga på ca 1,2 meter. 

Måtten är ungefärliga, och det råder inget tvivel om att poolen kan komma att bli betydligt större än så…

Ska det byggas så ska det byggas – och ju större pool: Desto större poolparty blir det nästa år!!!

Ett svalkande dopp i Ljungsjön

Jag och Debbie besökte Ljungsjön igår för att hon skulle få en liten simtur. Debbie är ju vovven som älskar att bada, och att hon får simma efter pinnar som husse slänger i – ja, det gör inte saken sämre.

Att sen simträningen är i skadeförebyggande syfte är inget man behöver berätta för den lilla simmaren.

Idag sticker vi ner till Ljungsjön med Bagheera, Pepzi, Yatzy och Challe. Vädret är inte riktigt lika varmt idag, men jag tror nog att Bagheera kommer att uppskatta ett uppfriskande bad.

För att underlätta simmandet för de små lurviga kommer Emmelie (som i skrivande stund befinner sig på Ge-Kås) att införskaffa flytvästar. En för 30-50 kg, och en för 2-5 kg.

Det är väl inte så svårt att gissa vilka hundar som ska ha vilken flytväst? ^^

Eragon och Yatzy

Idag var det första promenadkursen tillsammans för Eragon och Yatzy. Dessa två har aldrig riktigt dragit jämt här hemma, och tanken är att dem ska bli goda vänner med hjälp av den här kursen.

Eragon har ju aldrig gått en kurs i hela sitt liv, så för hans del var det en ganska stor omställning. Plötsligt konfronterades med massa vovvar av olika storlekar – men trots det gick allt ändå förvånansvärt bra. Mot slutet av den första skoldagen så tycktes han ha funnit sig i sällskapet av de andra vovvarna. En stolt husse betraktade sin fina vovve.

Att sen solen bjöd på värmande strålar gjorde knappast dagen sämre.

Kan husse vara annat än nöjd en dag som denna?

Kärran

När klockan ringde 03:45 ville man bara dra täcket över huvudet och somna om. Men vovvarna skulle ha sin morgonpromenad idag, trots att det regnade. Nu är vi alla tillbaka, och jag har en liten stund på mig att förbereda mig inför denna arbetsdag.

Det kommer att bli en lång arbetsdag idag. Från 06.30 – 22.00. Allt för att få vara ledig en fredag.

I samband med att det blir en långhelg så kommer jag att få extra tid att träna med vovvarna – något som garanterat kommer att uppskattas av samtliga inblandade parter. Bland annat är det dragträning som står på schemat.

I brist på bättre bilder bjuder jag på en annan bild på kärran.

Spänningen är olidlig! :)

Svetslopporna flyger...

Idag var det dags att trampa bort till jobbet för att där möta upp morsans sambo Thomas. Jag skulle få hjälp med att svetsa på två nya fästen för dragstänger på kärran – och eftersom jag själv inte kan svetsa så får man be någon annan göra det.

Svetslopporna flög i verkstaden, och när man missbrukat vinkelslipen tillräckligt mycket kunde man konstatera att dagens arbete varit av den bättre sorten.

Det var bara för mig att ta med mig mina fästen och trampa hemåt – för att där montera ihop kärran helt och sen välja ut en lämplig hund för jungfrufärden…

Draghunden Eragon...

Eragon blev den utvalde, och han verkade inte ha så mycket emot att få bära den bördan.

Som jag nämnt tidigare så är allt detta helt nytt, och därför blir man extra glad när man ser hur bra allt fungerar redan från början. Burens 45 kg verkade inte vara någon större börda för en hund, något som ingjuter hopp i hjärtat då 2-3 hundar ska dra buren med hjälp av sin husse.

Eventuellt kommer vi att ge oss ut på en kortare tur med Debbie, Eragon och Bagheera – och då ska Bagheera få den tacksamma uppgiften att åka med i buren…

Mina kära vänner – vi har nu tagit ännu ett steg mot starten i Kiruna…

Henke är nöjd!

Någon form av ett elakt virus har hemsökt mig i helgen och gett mig feber, ont i halsen och nedsatt allmäntillstånd. Någon högre mysfaktor på detta finns inte.

Bagheera tar igen sig...

Det var i alla fall därför som jag valde att vara hemma från jobbet idag, och i stället försöka vila upp mig. En liten tröst(?) i all denna misär är att jag i alla fall inte är ensam i sjukstugan – jag har nämligen också sällskap av en halt schäfer.

Bagheera…  Han var pigg och glad i går kväll, och rejält halt i morse… så det blev en tur till Varbergs Djurklinik med honom. Lyckligtvis så var det ingen allvarlig skada där heller, utan troligtvis så hade han bara sträckt sig rejält.

De hoppade och skuttade ganska ordentligt i går när de var ute, så det vore väl inte helt märkligt om någon av dem skulle skada sig. Det går ju undan när mina vildar far fram och tillbaka över tomten.

Bagheera kommer därför att få 7 dagars vila (den som ändå kunde få det).

Vårens träning har därför inte inletts på bästa sätt… men samtidigt var det skönt att det inte var något som slitits av, brutits eller vridits ur led!

Samtidigt som träningen tvingas göra ett mindre uppehåll får jag fortsätta planera lite mer praktiskt kring vandringen från Kiruna till Ystad (nästa år)… Jag antar att jag får titta lite närmare på själva packningen och listan med ”bra-och-veta”-anteckningar. Jag tycker att Emmelie kunde bli min sekreterare…

Våren har kommit!

Det känns som att det är läge att komma med en närmare lägesrapport kring detta äventyr jag gärna kallar för mitt liv…

Vad gäller själva träningen inför vandringen mellan Kiruna och Ystad så känns det som att man kommit i gång ordentligt. Skogsvägarna här hemma har blivit så bra att man äntligen kan börja cykla med hundarna igen. Morgonpromenaden har blivit längre och vovvarna tycks trivas bra med lite extra arbete.

Buren (kärran) jag skrivit ofta om har ännu inte kommit. Men! Enligt www.knverk.se så kommer den troligtvis att kunna levereras i nästa vecka – och då kommer jag äntligen att kunna börja med den viktigaste biten i hela detta: dragträningen med hundarna!

När det gäller träningen för egen del så kan jag stolt meddela att jag i stort sett cyklat till och från jobbet varje dag den senaste månaden. 2,5 mil/dag är inte mycket att skryta med, men många bäckar små…

Det har nu blivit långhelg för oss anställda på Silentia AB, men för den som bor i hus på landet innebär det inte direkt att man är ledig. I morgon kommer Emmelies pappa och bror hit för att hjälpa till med sågandet och klyvandet av veden inför nästa säsong. Till detta kommer vi att släcka törsten med öl och stilla vår hunger med en rejäl måltid för hårt arbetande (?) män. Jag lovar att det kommer bilder på detta spektakel…

I samband med att veden lastas in i förrådet kommer jag även att påbörja en rejäl rensning av den skit som blivit ståendes. Om det inte blåser för häftigt kommer jag att bränna upp en hel del av detta – och samtidigt samla ihop allt som ska köras till tippen när tillfälle ges.

Ibland undrar man varifrån all skit kommer..?

Jag önskar er alla en trevlig helg och glad påsk!