Vi bär alla på drömmar

7 kommentarer

Det är den där drömmen som du kanske aldrig talar om, men som kan avslöjas i din blick eller det där leendet som plötsligt infinner sig på dina läppar.

Du hoppas innerligt och vårdar drömmen ömt – och önskar att en dag få se den slå in!

Det pirrar i din mage, och likt en nyförälskelse känns varje steg du tar lättare och lättare tills att du nästan svävar fram i vardagen och allt känns så enkelt och underbart.

Du anförtror din dröm åt någon som du är övertygad ska stödja din sak och även om vännens läppar hurrar för dig så syns kanske ett tvivel ack så tydligt i deras blick.

Du fortsätter ändå anförto dig åt andra, men även där möts du av läppars lögner i kontrast till ögons ärlighet.

Den oskuldsfulla drömmen börjar allt mer blekna bort i en våg av eget tvivel och ifrågasättande, och dess fjäderlätta känsla den erbjöd förbyts sakta till en börda du ej orkar bära.

Du lärde dig ersätta ordet “möjligheter” med “problem”, och därmed förändrades allt.

En dag finner du kanske dig själv med att dagdrömma i soffan med benen på bordet, och du frågar dig själv vad som hände med den där drömmen du en gång vårdat så ömt.

Ja, vad var det egentligen som hände?

Man kommer dessvärre alltid att möta människor som ställer sig tvivlande till sin egen och andras förmåga, och även om andra människors misstro kan avskräcka får man aldrig ge upp sin dröm – utan envist fortsätta sträva efter dess förverkligande.

Visst, det blir kanske inte alltid som man tänkt sig från början, men att inte lyckas förverkliga något är aldrig så illa som att inte ge drömmen en chans att leva på riktigt.

För hur det än är kan man aldrig i förväg veta hur allt kommer att sluta…

Skrivet av Henrik Olsson

2018 02 14 || 17:05

7 svar to 'Vi bär alla på drömmar'

Subscribe to comments with RSS

  1. Så vackert skrivet. Din text tar fram många känslor. Jag tror nog att det där är ganska vanligt, att väldigt många upplever att det blir precis sådär. Man lär sig att inte drömma, att inte ha några förväntningar eller förhoppningar. Och sedan står man där, när man ska läka, med uppmaningar från alla håll, om att man ska fokusera på drömmar och mål. Vilka drömmar? Så måste man lära sig att drömma igen. Det är en smärtsam process.
    Tack, för din fina text.

    Kirsi

    2018 02 14 || 17:19

  2. Jag har haft en bra dag!
    Kram!

    Yvonne

    2018 02 14 || 22:01

  3. Men vilken text !! ??

    Louise

    2018 02 14 || 22:02

  4. Tack för din otroligt fina text 🙂 Wow, den sätter verkligen orden på det. Ha en fin dag.

    ramona

    2018 02 15 || 06:29

  5. En text som jag misstänker att du använder i dina utskick om föreläsningar? Den lockar och gör åtminstone mej intresserad av en föreläsning, då jag tror att vi är många, många som känner igen sej….
    Kram

    marianne

    2018 02 15 || 11:23

  6. Åh vad fint skrivet av dig! 😀 Kramis

    Netti Starby

    2018 02 15 || 15:50

  7. så fint!

    Pauline Hurtig

    2018 02 17 || 08:09

Lämna en kommentar: