Gamla griniga gubbar…

12 kommentarer

Gamla griniga gubbar...

Ju längre ut på landet man kommer, desto mer kutym är det att hälsa på andra som man möter – oavsett om man är bekant med den mötande parten eller inte.

Dock finns det alltid en, tack och lov, liten skara som av någon anledning har väldigt svårt att höja handen och hälsa vänligt.

Det är som regel alltid gamla griniga gubbar eller kärringar, eller utsocknes besökare (stockholmare och tyskar) som har svårigheter med att ta seden dit man kommer.

I detta fall möter man en gammal grinig gubbe som jag snabbt lämnar plats åt så att han obehindrat kan fortsätta färden i sin gamla traktor, men tror ni att han orkar hälsa?

Nej, den ansträngningen är uppenbart alldeles för stor för denne och han passerar som förbi som ett guppande åskmoln inuti traktorn.

Jag skrattar till högt för mig själv innan min färd fortsätter och jag kan inte låta bli att undra vilka det var som brutalt pryglat upp denne i sandlådan för så väldigt många decennier sedan…

Har du själv några erfarenheter av gamla griniga gubbar?

Skrivet av Henrik Olsson

2015 02 15 || 13:32


12 svar to 'Gamla griniga gubbar…'

Subscribe to comments with RSS

  1. Du kanske borde försöka vara lite mer human vad vet du vad som hänt honom denna morgon eller förra veckan eller för ett år sen kanske nått tragiskt som påverkat han eller så kanske han bara är trött 🙂

    Kenneth

    2015 02 16 || 06:04

  2. Jag har erfarenheter av sådant, dock tror jag inte att det enbart har med uppfostran att göra. Jag kan förstå att en 60-åring är mer bitter än en 20- och 30-åring. Det finns ganska mkt i livet som kan göra att man bli bitter. T.ex. att ens fru dör eller ngt sådant. Nu vet jag inget om gubben du stötte på, men jag kan ibland förstå vissa gamla, för saker kan hända som gör en till ngn man absolut inte kunde tänka sig att bli som ung. Hahaha 😛

    ♀ THE REVOLT ♀

    2015 02 16 || 12:14

Lämna en kommentar:

Anti-Spam Quiz: