Vila i frid, farmor

19 kommentarer

Jag minns särskilt ett samtal jag hade med farmor för ett par år sedan.

Jag satt bredvid hennes säng och hon förklarade uppriktigt för mig en sak som jag kanske inte väntat mig, men som jag ändå hade full förståelse för. Både då, och speciellt senare.

Hon berättade att hon kände sig färdig med allt, ovillig att fortsätta vandringen längs livets väg. Hon var vid den här tidpunkten smärtsamt medveten om åt vilket håll allt brakade hän, men några månader senare hade hon glömt vårt samtal och senare även mig.

Tiden gick och vi kunde bara maktlösa stå bredvid och sakta se henne tyna bort dag för dag.

Tidigt i morse nåddes jag av beskedet att farmor till slut fått sin vilja igenom; kroppens bojor hade efter en lång kamp brustit och hon tilläts slutligen lämna jordelivet bakom sig.

Jag upplever ingen bedövande sorg, utan snarare en lättnad då hon nu äntligen får möjlighet att vila – och vad vet jag; kanske har hon i skrivande stund redan återförenats med sin älskade make som lämnat henne många år tidigare.

Vad mer kan man väl hoppas på?

”Många blev åren Du vandrade här
Så trogen så verksam i tiden
Nu mättad av ålder förunnat Dig är
Få njuta av den eviga friden” 

♥ 1928-12-29 – 2012-10-06 

Skrivet av Henrik Olsson

2012 10 06 || 23:00

Publicerat i Minneslunden

facebook

19 svar to 'Vila i frid, farmor'

Subscribe to comments with RSS

  1. Det är så man vill lämna jordelivet, nöjd och färdig med livet! Stora kramar

    Viktkamp

    2012 10 07 || 11:32

  2. Jag beklagar sorgen! KRAM!

    Junitjej

    2012 10 07 || 11:42

  3. R.i.p 🙁

  4. Beklagar sorgen!

    Jag tror så här: Din farmor är med dig , trots att du inte ser henne som du gjort innan. Man kan ibland känna av att man inte är ensam, en behaglig känsla. Då är det ofta en nära vän som lämnat. Man kan också (Jag har/kan) höra i mitt kök, och jag tror/vet att det är min mormor^^, Så även om en person lämnar livet här, så är dom på ett eller annat sätt alltid kvar. Med tanken kraft.
    Detta är vad jag tror iaf

    Sazza

    2012 10 07 || 14:22

  5. Det er befriende, når man ved ens kære får fred, efter lang tids sygdom… Jeg selv er glad for min svigerfar slap for for meget lidelse, men ih gud, hvor jeg savner ham.

    ann

    2012 10 07 || 20:03

  6. Beklagar sorgen även om du känner en lättnad.
    Jag vet hur jag kände när min farmor gick bort för 6år sen. En lättnad då, för hon slapp lida mer. Men idag saknar jag hennes kloka ord och hennes mat. Jag saknar att åka till henne och farfar och bara vara. Jag kan säga att lättnaden kommer finnas kvar, men sorgen kommer komma. Det tar bara olika tid för alla.

    Becca

    2012 10 08 || 00:45

  7. Jag beklagar sorgen. Väldigt fint skrivet. Må hon vila i frid.

    Victorias fotovärld

    2012 10 08 || 12:31

  8. jag kommer ihåg när du skrev om din farmor förut
    kramar extra om dig nu i din sorg

    ansepanse

    2012 10 08 || 19:00

  9. Kärlek är också att kunna släppa taget <3

    Vackert och nära skrivet av dig, tycker jag. Jag är övertygad om att hon ser på dig med leende och varma ögon tillsammans med sin älskade make, just precis nu.

    Malin-Charlotta

    2012 10 09 || 13:13

Lämna en kommentar:

Anti-Spam Quiz: