Med ett kontrollerat glatt humör hoppade jag upp på sadeln och började trampa mot jobbet tidigt denna morgon…

Drygt 1 km grusväg hann avverkas innan ett ovanligt ljud hördes från de nedre regionerna på cykeln, något som sedan följdes av en märklig tystnad…

Vid närmare kontroll visade det sig att den svagaste länkar avslöjat sig själv…

Jag höll mig för skratt så gott jag kunde, och traskade tillbaka hem för att där göra det bästa valet av ett annat färdmedel:
En rosa kärringaracer vs min fyrhjuling