Falnande hopp…
Förfallet...
Vi såg storhet. Vi såg framgång.
Men dolt under ytan fanns fattigdom och nedgång.
Hoppet levde kvar, men sakta fördrev tiden vårt hopp.
Det som byggdes av människohänder – revs av tiden.
Tidens tand som inte skonar något.
Inför tiden är allt jämställt. Förfallet kommer. Förr. Eller senare.
Det är bara en fråga om tid, och tiden är nu.
Vi ser vårt hopp falna.
Vi ser monument över svunnen tid.
