Det finns idioter till allt…

8 kommentarer

I samband med att jag la ut annonsen om Lokes omplacering kontaktades jag av en ganska rolig individ som inte kan beskyllas för att ha speciellt mycket innanför pannbenet.

Orsaken till varför jag publicerar inlägget här är för att Facebook inte har något bra alternativ för att hantera längre texter. Att jag sen publicerar både epostadress, ip-adress och hennes angivna namn är för att jag har väldigt svårt och tro att hon är den hon utger sig för att vara.

Hon påstår att hon läst om detta på Facebook – men epostkontot är inte kopplat till något konto…

Från: nep_li@hotmail.com
IP: 81.231.91.67

“Läste om din blogg och din avlivningshotade hund på facebook och undrar en stilla undran, varför inte fundera på om det är praktiskt möjligt att ha ännu en hund INNAN du skaffar den??? Man tar dessutom inte en frisk hunds liv pga ett idiotiskt misstag. Man tar konsekvenserna av sitt idiotiska handlande och gör ALLT för att skaffa hunden ett nytt bra hem. Och går inte det får du väl ställa in din resa. Den verkar inte ha något högre syfte än att vara din lilla egokick ialla fall. “Hoppsan, vi blev för trångbodda”, vilket snack! Vad skaffar du en massa hundar för, det kan man verkligen undra?

Lisa Nilsson, Hörby”

Mitt svar lät inte vänta på sig:

“Hej, Lisa! Tack för ditt mail 🙂

Det är alltid kul när folk yttrar sig fördömande utan att egentligen ha en susning om vad allt handlar om. 🙂

För det första: Hunden inte min, utan vi har tillfälligt tagit hand om honom då hans ägare inte kunde ha kvar honom. Hade vi inte tagit honom hade han redan varit avlivad, så man kan säga att vi gav honom en andra chans.

Dessvärre går han inte ihop med några av våra hanhundar här hemma (något man omöjligt kan veta i förväg). För att slippa riskera att några hundar blir skadade så försökte vi lämna tillbaka honom till ägaren så att hon kunde söka nytt hem. Hon sa dock nej, och efter ett tag kom hon med alternativet att i stället avliva honom.

Därför söker jag nu med ljus och lykta efter ett nytt hem för att slippa låta det sluta så.

Är det spänt mellan individer i gruppen av någon anledning är det alltid bättre att flytta någon av hundarna, om det inte går att göra något. I det här fallet kan vi tyvärr inte göra mer!

För det andra: Vad gäller själva vandringen så är det inte ovanligt att folk yttrar sig felaktigt även där, men jag antar att det sticker i ögonen hos vissa när andra följer sina drömmar.

För det tredje: Jag önskar dig en fin dag med rådet; försök att inte vara så bitter, det kan förstöra så mycket av livet! :)”

… och hon svarar…
 
Från: nep_li@hotmail.com
IP: 81.231.91.67

“Det borde framgå när du söker ny ägare till hunden att den inte går ihop med dina hanhundar. Anledningen till mitt E-mail var framför allt ett inlägg på facebook, sen gick jag in på din blogg och kollade vad du skrev om hunden. Där framgick inte att hunden har problem, bara att ni blivit trångbodda och att det var praktiskt olämligt att ta med tre hundar på vandringen. Man ska väl inte ska behöva läsa hela din blogg för att få rätt info om hunden, när du nu efterlyser ny ägare till den? Då får man väl lägga alla korten på borden?

Jag är knappast bitter, sysslar med bergsklättring och lider ingen brist varken på upplevelser eller hundar. Jag reagerade som den hundvän jag är, men det visar du tyvärr ingen förståelse för. Lisa”

… och sen var det min tur att svara…
 
“Jag valde att vara sparsam med informationen tills att genuint intresserade människor hörde av sig. Det finns ingen anledning att öppet berätta om hundens brister, utan det är något man bäst tar enskilt.

Det är bara tråkigt att du inte förstår det, och samtidigt tycks tro att det befäster din plats som hundvän.

Det roliga är dock att jag i slutet av inlägget skrev: “För mer information kontakta mig…” något som kort innebär att om man nu är intresserad och vill veta mer om hunden eller har andra frågor så kontaktar man mig. Det är egentligen ganska enkelt… 🙂

Ditt inledande mail visade dock att du enbart var ute efter att gnälla, och ditt följande svar tyder bara på att du på allt sätt försöker få grund för ditt onödiga gnällande.

Orsaken till varför jag skrev att han inte skulle följa med i sommar var för att jag tidigare skrivit att han skulle det. Svårare än så var det inte.

För att förenkla för dig så kan man faktiskt ställa enkla frågor i stället för att dra onödiga slutsatser där du ämnas framstå som bättre och motparten sämre.

Såvida det faktiskt inte är så att du är både bitter och… ja, lite bättre än alla andra..? I så fall kan du fortsätta i samma stil som du gjort hittills. 🙂

Avslutningsvis vill jag önska dig en trevlig helg! :)”
 
… och hon fortsätter…
 
“Jag tycker INTE att man beskriver hunden så som du gjorde, om den har sådana problem som du sen berättade för mig, sen kan du ta din hånfulla attityd och stoppa någonstans, sådan omogenhet imponerar inte på mig. Lisa”
 
… och så snart jag slutat skratta så svarar jag…
 
“Wow, jag är imponerad av ditt vuxna sätt att föra diskussionen på!
 
Jag vet inte hur jag ska kunna bemöta detta utan att ytterligare reta upp en redan bitter och självgod människa men jag får väl ändå göra ett litet försök:

Skulle du för sakens skull mer exakt precisera var jag ska stoppa min hånfulla attityd – så att jag inte gör något fel som du hänger upp dig på?

Det sorgliga med människor som dig är att ni har alldeles för lätt att skaffa internetmuskler och gömma sig bakom en datorskärm. Och för att bespara dig ytterligare besvär med onödiga slutsatser:

Din epostadress är inte kopplad till något konto på Facebook, så uppenbarligen är du en av alla fegisar som vill kritisera utan att behöva skita ner sig själv. Enligt mig är det inget annat än ynkligt, men du får väldigt gärna fortsätta i samma stil för ärligt talat så roar detta mig så mycket att jag överväger att publicera konversationen så att andra kan ta del av den. Jag är övertygad om att det skulle glädja många 🙂

Då inkluderar jag naturligtvis både din IP-adress och mailadress. 🙂

Återigen önskar jag dig en trevlig helg! :)”

… jag har en känsla av att hon inte kommer att ge sig, så sidan kan komma att uppdateras ytterligare!

 … och så har nu äntligen ett svar kommit…
 
“Du förstår väl att även din mailväxling kan bli publicerad, och särskilt trevlig är du faktiskt inte. Jag brydde mig om din hund och jag anser fortfarande att man beskriver en omplaceringshund som den är, inte på det sättet som framgick. Den riskerar att bli en vandringspokal och nu har den redan vandrat genom två hem. Hur många till ska det bli? Självgod? Jag tycker faktiskt att hela du andas självgodhet. Du är dessutom en smula paranoid, utläser lite för mycket i det jag skriver. Ta en titt på dig själv. Lisa “
 
… och innan jag hann svara kom ännu ett – hon verkar vara på hugget nu…
 
“Och på tal om “vuxet sätt att föra diskussion på”, hotar du alltid folk som vågar ifrågasätta dig? Anser du dig vara mer än andra, eftersom det roar dig att utsätta dem som kritiserar dig för obehag? För mig är det mer vuxet att kunna framföra åsikter och kritik utan att blanda in sin egen person. För mig handlar det om hunden, för dig handlar det om att försvara dig själv genom att göra ner mig. Om det nu roar dig att trakassera folk som vågar säga emot dig, så säger det nog mer om dig än om mig. Lisa “
 
Jag får väl försöka svara henne så gott det går:
 
Du behöver inte lägga tid på att publicera mina mail också, för det har jag redan gjort. Det hela skulle se väldigt märkligt ut om endast dina mail återfanns. Eller hur?Du får anse vad du vill om beskrivningen av hunden, men jag har redan förklarat för dig varför jag skrev som jag gjorde.Jag kommer inte heller att omplacera hunden till första bästa hem, utan kommer naturligtvis att välja det bästa tänkbara hem som går att finna. Något annat är inte aktuellt!Och nej – jag hotar aldrig folk som ifrågasätter mig. Men om du känner dig hotad av att jag gjort konversationen offentlig och att det i sin tur utsätter dig (som är anonym) för obehag måste jag ändå ställa frågan:Vad har du att dölja egentligen?Om du kollar bakåt i konversationen så kan du ganska snabbt se att det var du själv som inledde detta med att komma med löjliga påståenden, och den enda här som kan beskyllas för att trakassera folk är väl ingen mindre än du själv?

Sen drar du till lite väl hårt med påhopp, och det är något som säger betydligt mer om dig själv! Du får gärna påstå att det handlar om hunden för din del, men det framgår med all önskvärd tydlighet att du bara är grälsjuk.

Men nu när vi ändå börjar bli vänner – kan du inte berätta vem du egentligen är, eller vill du även i fortsättningen vara helt anonym? :)”

Efter att jag vaknat ur min skönhetssömn och avnjöt en kopp kaffe plingade det till i min inkorg och det hela fortsätter…

“Du har redan hotat mig och verkställt hotet, inser du inte det? Att bry sig om en hunds öde är inte trakasserier, det är ju du som har något att dölja, inte jag. Mitt namn håller jag anonymt tills jag kollat upp om det är lönt att anmäla dina trakasserier, eftersom jag är en offentlig person. Att jag är grälsjuk kan du tyvärr inte komma med, då jag har rehabiliterat många hundar som farit illa och hunden ifråga uppenbart ligger i mitt intresse, inte du som person. Vågar du sätta in det här också? Lisa

… och innan jag hinner svara kommer nästa mail…

“Dessutom vill jag informera dig om att jag har fått en hel del positiva kommentarer sen du satte in min e-mail på din blogg, men inte ett enda negativt! En liten missräkning för dig kanske? Vill också påpeka att den här e-mailen använder jag bara när jag vill undvika min privata, så det stör mig inte ett dugg att du har publicerat den. Lisa “

… och jag får försöka hinna svara innan nästa mail kommer…

Först och främst har du svårt att kalla det för “hot”, men jag får i alla fall önska dig lycka till med en eventuell anmälan. Mitt namn, adress och telefonnummer syns ju tydligt i varje mail, så det är inga problem för polisen att identifiera mig.

Känner du dig hotad och trakasserad av mig kan jag inte annat än uppmuntra dig att göra en polisanmälan. 🙂

Det är motsägelsefullt av dig att påstå att hunden ligger i ditt intresse och inte mig som person, när det är du som inte sparat på personangreppen.

Och för att svara på din fråga med en fråga: Varför skulle jag inte våga publicera det?

Vad roligt att du fått så många positiva mail 🙂

… men om du nu påstår att det inte stör dig det minsta lilla att jag publicerat din adress – vad är det då för “hot” du vill anmäla? :

Jag får önska dig en trevlig dag! 🙂

… och det fortsätter…

“Jag tänker naturligtvis anmäla att du försöker utsätta mig för obehag genom att publicera mina e-mail och e-postadress, vilket tydligt framgår är ditt syfte. Läs bakåt i dina svar till mig, så hittar du det nog. Man kan nog säga att där finns ett uppsåt att trakassera mig, oavsett om du KAN göra mig skada eller ej, det hör knappast till saken. Att du är öppen med ditt namn och adress är inte heller någon förmildrande omständighet, likaså är det inte till någon nackdel för mig att jag är anonym, än så länge. Linda “

… och medan jag påbörjar dagens andra kopp kaffe kommer ytterligare ett mail…

“Och om någon har behov av att bråka är det väl du, som redan för länge sen måste ha fått mitt ärende klart för dig, men som ändå fortsätter att skriva till mig, publicera mina e-mail och e-postadress osv. Det är så barnsligt uppenbart att du inte tål att någon kritiserar dig och hur du får ihop det med att bedriva en blogg förstår jag inte. Men det är inte mitt problem hur du hanterar saker, det får rättsväsendet ge sina synpunkter på. Därmed har jag sagt mitt till dig och nu stänger jag den här e-posten och öppnar en ny. Lisa “

… och jag försöker hinna svara…

Jag önskar dig lycka till med den polisanmälan! Det ska bli intressant och se hur en rättslig prövning av den här konversationen skulle se ut. OM det överhuvudtaget skulle bli någon… 🙂

Vad är syftet med att stänga din epost och öppna en ny? Du kan väl fortsätta trakassera folk från den du har? 🙂

Ha en fin dag och sköt om dig! 🙂

Jag har stött på många tragiska människor genom åren, men denna Lisa/Linda (eller vad hennes olika personligheter nu kallas) är helt klart den mest pinsamma! 🙂

Skrivet av Henrik Olsson

2010 01 01 || 18:00

Publicerat i Baronen - In Real Life

8 svar to 'Det finns idioter till allt…'

Subscribe to comments with RSS

  1. Genom att kommentera här godkänner du att jag får spara din e-postadress för att skicka information till dig, exempelvis vårt nyhetsbrev!

    veronica

    2012 04 27 || 22:32

  2. Ja du! Skall man skratta eller gråta??? Varför måste man alltid lägga ord bakom sina åsikter. Tycker man inte om det man läser så är det väl bara att ” trycka bort” sidan, eller blunda, eller stänga av..Men jag tror att ” vissa” BARA MÅSTE visa sin åsikt i print. Det stärker deras ego lite till…Henrik! Ha så många hundar du vill och gör din resa och njut..Hon kommer aldrig att ge sig i alla fall. Och inte efter detta, haha
    Ha det gött! / Kram Suss

    susanne

    2012 04 27 || 23:08

  3. HAHAHAHAHA Jag älskar människor som ger mig ett garv såhär dags på kvälla! Ett dagens liksom! Underbart.. hahaha

    Ps. Skriver från nya bloggen nu! (eller, länkar till den rättare sagt)

    Jessepaloma

    2012 04 27 || 23:40

  4. Undrar om inte detta kan vara den som skriver till dig [dolt] hon har använt den mailen verkar det som iaf 🙂 men fortsätt gärna roligare läsning får man leta efter

    Meg

    2012 04 27 || 23:45

  5. Jag är helt benägen att hålla med Lisa! Varför skriva ett så provocerande inlägg om att hunden kommer att avlivas “bara för att du ska på vandringen” och att sambon redan har till räckligt med hundar att ta hand om under tiden?

    Jag tycker att du ska publicera mitt inlägg i sin helehet i samband med Lisas inlägg. Det finns fler som håller med henne! Sen får du tycka vad du vill, om vi tänker som vuxna eller ej, men vi har en åsikt om hunden som borde beaktas. Har du en gång tagit hand om hunden så får du fullfölja ditt ansvar för denne.

    Mitt namn och IP & mailadress får gärna publiceras, det är inget som avskräcker mig det minsta! =)

    Kristin P

    Svar: Det finns ingen anledning för mig att publicera din kommentar som en del bland hennes mail – du får helt enkelt nöja dig med att återfinnas bland kommentarerna. Lyckligtvis är det inte många som håller med henne, och det är något man får vara tacksamför. 🙂

    Var har jag förresten skrivit att jag ska avliva hunden bara för att jag ska gå på promenad i sommar?

    Kristin

    2012 04 28 || 00:05

  6. Såhär skriver du själv i ett inlägg:
    Det är tyvärr inte heller möjligt att låta honom stanna hemma med de andra hundarna då sambon redan har fyra andra hundar att ta hand om.
    Tyvärr kan hans tidigare ägare inte att ta tillbaka honom pga flera olika anledningar, och jag hoppas därför att någon av mina läsare kan hjälpa mig att finna ett nytt hem i hopp om att vi ska slippa avliva honom.

    Här beskriver du klart och tydligt hur denna hund inte kan vara kvar i era ägo pga av du är på vandring och sambon inte kan ta han om honom och alla andra hundar ensam. Detta är fullt förståligt, men borde ni inte tänkt på detta tidigare? Avlivning är inget alternativ för en frisk hund!
    Vet du vad, skicka hit hunden omedelbart så ska jag se till att han får det liv han förtjänar och slipper avlivning! Där har du lösningen på ditt “problem”, vi kan lösa detta lätt och smidigt redan imorgon…

    Kristin

    Svar: Du har alltså fortfarande inte förstått – vi jobbar på hårt här hemma för att hitta ett nytt och bra hem till hunden just för att slippa att han ska avlivas. Alltså anser ju även jag att avlivning inte är något alternativ för en frisk hund.

    Så i stället för att vissa ska gnälla över formuleringen och/eller bristande information kanske folk kunde lägga sin tid på att hjälpa till att hitta ett nytt hem. Det är ju det som är kärnan i allt: Att hitta ett nytt hem till Loke som känns bra för både mig och sambon!

    … och tyvärr blir det inte hos dig! 🙂

    Kristin

    2012 04 28 || 01:28

  7. Herregud. Varför är det alltid så att den som startar ett bråk till slut gör sig okontaktbar?

    Sedan till omplaceringen. Det har väl inget med vandringen att göra egentligen, om jag förstått det rätt. Utan det faktum att hunden inte kommer överrens med de andra hundarna i familjen.

    Svar: Ja, det som folk inte vill se är att vi tog hand om honom för att hjälpa ägaren – inte för att vi nödvändigtvis skulle ha en till hund! Att det sen inte fungerade gör att vi försöker hitta ett nytt hem till honom.

    Avlivning är ju ägarens sista alternativ, och vi håller tummarna för att det ordnar sig snabbt för lilla Loke!

    Helena

    2012 04 28 || 11:54

  8. Jag kunde visst hjälp till att hitta ett bra hem till honom, därav gav jag dig chansen att lämna honom hos mig idag. Men din tråkiga attityd gör det uppenbarligen omöjligt för mig att hjälpa till…

    K

    Svar: Men lilla vännen – min tråkiga attityd?

    Kristin

    2012 04 28 || 12:49

Lämna en kommentar: